friend request - o.r

0.2

Dagens arbete var klart och jag var på väg hem till lägenheten där jag periodvis bodde. Det var skivbolaget som stod som ägare för lägenheten men jag bodde där under alla helger och veckor som jag var på besök här. Att bo hemma hos grabbarna funkade inte längre, inte för att det var något fel på att bo hemma hos dem utan tvärt om - det var mycket roligare men för att vi skulle få lite space från varandra så var det lika bra att jag bodde själv. För oss blev det alldeles för intensivt annars och sedan så var jag säker på att de precis som jag ville träffa sina vänner på de få lediga timmarna vi får över.

Väl innanför dörren till lägenheten så kastade jag av mig mina ytterkläder och tog några språngsteg mot sängen. Att jackan och skorna hamnade i en hög på golvet brydde jag mig inte om, det fick vara nästa bekymmer att ta tag i senare. Sängen som fanns i den lilla lägenheten som man i princip kunde kalla för min var mjuk och stor, och för att vara helt ärlig så var den skönare än sängen jag hade hemma i Göteborg. Jag var dock inte hemma så mycket i min hemstad och det var ganska tråkigt. Nästan all min tid spenderade jag här i Stockholm med grabbarna eftersom vårt jobb hade blivit ännu mer seriöst gentemot förra året då allt för det mesta bara var en barnlek. Nu hade vi ännu mer ansvar. Det var mer seriösa möten med skivbolag och producenter som skulle medverka och komma med idéer till våra nya låtar.

Många har ofta den tanken att vi som är i musikbranchen har ett bra liv, ett bra jobb, får gå på massa event, får massor med gratis resor och tjänar massor med pengar. Grejen var bara den att det inte riktigt var så. Visst, vi gick på events några gånger i månaden, var det inte någon känd stor artist som var på besök för en konsert så var det galor och premiärer som vi blev tvungna att gå på. Eller tvungna var vi väl ändå inte men det var vårt jobb att hela tiden vara i fokus för att fler tidningar skulle skriva om oss och för att vi sedan skulle få mer anhängare - fans.

Allt annat runt den där ytan om ett så kallat "lyxliv" var dock bara påhitt. Jag kunde inte påstå att jag levde något slags lyxliv när jag satt ensam i en lägenhet minst tre av sju dagar i veckan efter ett hårt arbetspass i studion. I mina egna ögon levde jag bara ett helt vanligt liv som tonåring. Det enda som skilde mig åt från många andra var att jag hade ett jobb på sidan om skolan som jag oftast fick välja framför mycket annat.

När jag kom på mig själv ha legat och bara tittat upp i taket i flera minuter så sträckte jag mig efter tevedosan som låg bredvid sängen för att starta teven. Som vanligt så var det inget vidare på alla kanaler. Bara massa program som spelades om och om igen. Var det inte gladiatorerna på fyran så var det let's dance, idol, Melodifestivalen eller fångarna på fortet.

Istället för att titta på teven så reste jag mig upp från sängen för att hämta min dator som låg på köksbordet och laddade. Med den kunde jag nog fördriva tiden lite mer den här kvällen som det egentligen inte hände något på. Det var precis såhär det var väldigt ofta för mig. När det inte var något planerat som ett event, en konsert eller en sen arbetskväll så hamnade jag här ensam i lägenheten. Eftersom jag inte var uppvuxen här så hade jag inte samma sociala kontaktnät som de andra killarna hade, alltså var det inte lika lätt för mig att bara sticka till någon vän eller så på kvällen. Istället fick jag snacka med mina vänner hemma över FaceTime, dock var de flesta alltid ute på fest så det funkade väl inte sådär superbra alltid. Om jag nu bara hade haft Sofia här hade allt varit så mycket lättare.

Med datorn i min famn så slog jag mig ner på sängen igen. Täcket hade knölat till sig lite från när jag hade stigit upp men det var inget jag lade någon fokus på utan istället slog jag mig ner med datorn i knät. Snabbt låste jag upp den med min kod och gick in på alla diverse sociala medier eftersom det var det vår värld kretsade runt nu idag.

När jag satt inne på min privata Facebook kom jag på den briljanta idén att använda min gamla facebook där jag hade en annan identitet (förr i tiden använde jag den för att stalka fans så man kunde faktiskt tro att den var riktig. Med den kunde jag fråga Sofia om hon ville bli min vän. Det kanske inte var så schysst att låtsas vara någon "annan" men det var värt ett försök att kanske kunna skriva med henne.