friend request - o.r

3.5

Sofias perspektiv:

Jag gjorde precis som Ogge sade och gick bort till Daphne och slog mig ner där. Vi hade inte pratat med varandra så värst mycket, på det där eventet hade vi sagt hej till varandra men det var inte så värst mycket mer med det. Hon och Jossan, min bästa vän, hade dock kommit väldigt bra överens och vad jag hade hört så bytte de nummer med varandra under eventet då de kände att de ville utveckla deras vänskap. Hur bra vänner de var visste jag dock inte men jag kunde tänka mig att de hade träffats någon gång i alla fall då de verkade ganska lika. Omar hade berättat lite om Daphne och av det jag hade hört så var hon ganska lik Jossan på många sätt.

"Hej hej", sa jag och slog mig ner bredvid henne på altanen. Hon satt med sin dator i knäet och drog filer från olika ställen och lade in dem i ett musikprogram som verkade vara kopplat till högtalarsystemet. Jag fick ett litet leende först men inget mer då hon verkade vara lite upptagen med att fortsätta och flytta filer på datorn. Jag tittade fascinerat på henne när hon klickade på de olika filerna och ljud strömmade ut ur högtalarna på ett speciellt sätt.

"Förlåt för att jag inte svarade, jag var lite inne i att styra musiken i den där låten men hej på dig!" sa hon efter ett tag när hon bytte från det där musikprogrammet till spotify och klickade på en spellista där med väldigt mycket blandade låtar. En Ariana Grande låt började spelas i högtalarna och ungdomarna som antingen var i poolen eller stod ute på gräsmattan började sjunga med.

"Det är lugnt", svarade jag och gav henne ett litet försiktigt leende. Det här med att prata med totala främlingar i verkligheten var jag inte så värst bra på, jag var mycket bättre att börja prata med dem på internet och sedan i verkligheten.

"Så, du är Omars flickvän eller har jag fel?" frågade hon för att starta igång en konversation.

"Ja eller alltså vi är typ inte tillsammans", svarade jag väldigt osäkert. Jag visste intre riktigt vart vi stod eller vad vi var. Något var vi men det var ganska oklart vad.

"Vänta va? Är ni inte tillsammans?" sa hon jätte chockat och nästan flög upp från altankanten. "Jag har gått runt hela eftermiddagen och trott att ni har varit tillsammans!"

"Vi är än så länge inte tillsammans men jag hoppas att vi en dag kanske kan bli det, för jag tycker verkligen om honom", svarade jag lite generat och kände hur en liten rodnad spred sig över mina kinder. Det var verkligen så, alla känslor som hade funnits för Omar förra året var tillbaka igen, eller de hade aldrig försvunnit. Jag hade bara försökt förtränga dem och försökt ta avstånd från honom för att inte falla för honom lika lätt som jag hade gjort innan.

"Han tycker om dig, det garanterar jag. Liksom det enda han pratar om när vi är i studion är dig, han ler som ett fån när han ser bilder på dig och nu verkar det som att han inte vill släppa dig ur sikt. Liksom titta", sa hon och nickade bortåt. Jag tittade åt det hållet hon nickade åt och såg att Omar stod där borta och tittade på mig samtidigt som han pratade med Ogge om något.

"Jag hoppas han gör det i alla fall", svarade jag fortfarande jätte generat.

"Tro mig vännen, det gör han." Daphne knuffade lätt till mig och slängde en snabb blick på datorn där spellistan spelades på. Ariana Grande låten hade bytts ut mot någon houselåt som jag inte riktigt kunde placera vilken det var. I mina öron lät alla houselåtar precis likadant, därför kunde jag inte urskilja dem, tyvärr.

"Du och Ogge då? Hur kom det sig att ni blev tillsammans?" frågade jag även fast jag hade hört lite halvt hur den där historien hade gått till. Jag ville dock bara släppa snacket om Omar och fokusera på någon annan än mig själv. Visst gillade jag att vara i fokus men inte för mycket och jag blev lite obekväm när det handlade om kärlek då jag inte riktigt var den bästa på det.

"Alltså det är en ganska lång historia men vi har gått i samma klass enda sedan sexårs och under tiden mellan sexårs till nian så pratade vi inte ens med varandra. Han visste knappt vad jag hette förrän sista veckan i nian. Sedan började vi med varandra på gymnasiet och jag kan väl inte säga att vi kom så värst bra överens där. Han och hans gäng ogillade mitt gäng och tvärt om. Helt plötsligt vann vi en tävling i tvåan och fick därför åka på en resa till Rhodos. Där var vi inte alltid sams men kom ändå varandra riktigt nära. Efter den resan började vi träffas mer och sedan, inte alls långt senare blev vi tillsammans." Daphne pustade ut efter hon hade berättat hela historien om hur de blev tillsammans.

"Ni är riktigt fina tillsammans", log jag efter hela berättelsen.

"Du och Omar med", svarade hon med ett litet enkelt leende.