Kapitel 6

18 1 0
                                    


Hon hörde inte av Alicia på ett par veckor efter Nyårsnatten. Sarah var fortfarande lite irriterad på henne när Alicias ursäkts-sms fick mobilen att vibrera i fickan.

"Hej gumman! <3
jag förstår att du inte vill prata med mig just nu.
Jag ville bara säga förlåt,
jag hade druckit alldeles för mycket.. ☹
jag har varit jättedålig, och har mått
piss över hur jag pratade med dig.
Jag saknar dig, babe.
Hör av dig när du vill. Älskar dig!"

Sarah fick en sur smak i munnen när hon läste sms:et från Alicia. Hon önskade att hon kunde säga att det var första gången hon fått en ursäkt via sms efter en fest men det var snarare 1000:e gången. Alltid var det alkoholen som fick skulden, aldrig var det Alicias fel. Hon visade SMS:et för Stefan som fnös föraktfullt.
"Kan hon inte be om ursäkt på riktigt istället? En ursäkt på sms är så jävla fegt."
"Jaha, vad tycker du jag ska göra då?" Han räckte tillbaka telefonen till henne och ryckte på axlarna.
"Jag kan inte säga så mycket älskling, vi har bara varit tillsammans några månader. Hon är din vän mer än min."
Med det var han färdig med samtalsämnet och fortsatte spela sitt löjliga zombiespel på TV:n.

Camilla gjorde en anteckning igen.
"Var det allt han sa om det hela?" frågade hon och tittade snabbt upp och sågSarah nickade.
"Är det okej om du svarar högt så att vi får med det på ljudinspelningen?"Camilla nickade mot inspelningsapparaten.
"Oj, ja så klart. Eh, ja det var allt han sa vid det tillfället."
"Vid det tillfället?" Camilla hajade till.
"Ja, det kom upp med jämna mellanrum. Alicia brukade bli väldigt full på fester,speciellt sina egna, och det var lätt att hon fick en snefylla."
"Och vad betyder det? Snefylla?"
"Att hon blev arg och ledsen och ofta tog ut det på sina vänner, oftast mig." Sarahryckte på ena axeln och fortsatte pilla sönder snorpappret. Små papperskorvartäckte hennes täcke och hon kände Johans blick på sig.
"Sen då?" manade Camilla försiktigt på henne och Sarah kisade med ögonen närhon tänkte efter så det knakade. Det var så länge sen.
"Jag och Alicia hade inte jättebra kontakt ett tag." Funderade hon högt. "Vimessade ibland men det tog nästan ett år innan vi var på fest tillsammans igen."
"Så du förlät henne?" Sarah skakade på huvudet.
"Nej. Inte helt i alla fall. Men jag älskade henne, hon var min bästa vän. Jagär jättedålig på att vara arg eller sur länge." Sarah kände klumpen i halsen närhon hörde vad hon sa. Alica var hennes bästa vän. 

Men inte längre. 

I Din SkuggaWhere stories live. Discover now