I Din Skugga

Kapitel 9

Breven började komma mer och mer regelbundet, och det var alltid lika otydliga motiv. Hon tänkte ofta på vad Stefan hade sagt och hon drog sig för att berätta var hon var på väg när hon skulle träffa Alicia. Ibland ljög hon och sa att hon bara skulle på promenad för att hon inte orkade med hans himlande med ögonen och kommentarer om saken. Hon kände sig mer och mer spänd när hon var ute med Alicia, tänk om Stefan skulle komma på dom? Det kändes allt mer som en otrohetsaffär, eller som att hon knarkade ner sig i hemlighet.

"Varför ser du så spänd ut?" frågade Alicia en dag när hon noterat att Sarah hade tittat sig nervöst omkring för säkert sjuttonde gången den dagen.
"Ingen anledning."
"Men du är spänd?" förtydligade Alicia och Sarah ryckte på axlarna.
"Varför?"
"Äsch, det är ingenting!" Sarah borrade ner ansiktet i halsduken och körde irriterat ner händerna i jackfickorna.
"Jo men nåt är det ju, sluta! Varför tittar du dig omkring som om polisen är efter dig?" Alicia puffade mjukt henne i sidan.
"Men därför, lägg av!" fräste Sarah. Hon visste inte hur hon skulle kunna förklara utan att det lät helt sinnesrubbat. Hur förklarade man för sin bästa vän sen 10 år att ens pojkvän som man varit ihop med i nästan 2 år inte tyckte om henne? På grund av att dom hade snäst åt varandra förr-förra Nyårsaftonen? Det hade ju inte egentligen varit ett ordentligt gräl, inte på riktigt.
"Jaja, okej. Du får berätta när du känner dig redo, antar jag" Alicia ryckte på axlarna och sneglade på Sarah och log. "Hur har ni det? Du och Stefan?". Sarah tuggade fundersamt på underläppen en lång stund innan hon svarade.
"Bra."
"Är det allt? Efter så lång tid att tänka efter och så är allt jag får 'bra'?" Alicia flinade. "Jag är din bästa vän, något mer måste jag väl ändå få!" Sarah log spänt. Hon kunde inte förmå sig att prata med henne. Inte på grund av deras nyårs-dispyt som trots att det var så länge sen så låg det hela tiden i bakhuvudet och lurade.

Det var ju inte som att hon ljög. Det var ju bra mellan dem. Oftast.

Ibland...