Kapitel 32

10 0 0
                                    


Sarah satt och stirrade som förhäxad på kniven som blänkte i lampljuset mot henne.

"Vad tror du att du håller på med?" fräste Alicia i luren. Kallt raseri förvrängde hennes ansikte till en mask som Sarah inte kände igen. Sarah hörde mumlet av en mansröst, men det var svårt att förstå vad den sa.

"Vad menar du med det?!" skrek Alicia plötsligt och Sarah hoppade till och pressade sig ännu närmare väggen.

"Möt mig vid parken om en timme. Jag ska bara lösa en sak" fräste hon och sneglade på Sarah. Sarahs mun blev torr och andan fastnade i halsen.

"Tänk om du bara hade slängt allt det här direkt istället..." mumlade Alicia fundersamt och började beslutsamt gå mot Sarah.

"Vad tänker du göra?" hasplade Sarah ur sig och tvingade sig själv att hålla ögonkontakt med Alicia. Alicia log mot henne, ömt som om hon var en skör fågelunge.

"Jag kommer aldrig göra dig illa Sarah. Det har jag ju sagt, jag gör vad som helst för dig." Hon sjönk ner på huk framför henne.

"Vad som helst", upprepade hon menande innan hon smekte Sarah på kinden. Sarah hoppade till vid den plötsliga ömma gesten. "Jag ska ta hand om dig, du kan vara lugn."

Hon kysste Sarah på pannan innan hon slog Sarah hårt i huvudet med knivhandtaget.

"Snart är det äntligen du och jag, Sarah." mumlade Alicia medan hon tittade ner på sin äldsta vän som låg medvetslös vid hennes fötter. 

I Din SkuggaWhere stories live. Discover now