Dagen efter stod hon utanför Alicias dörr med lådan i famnen. Dörren öppnades och där stod hon. Underbara Alicia, som stått vid hennes sida i vått och torrt. Oftast utan att döma.
"Hej" Alicia såg nyvaken och förvirrad ut. "Hade vi stämt träff?" hon tittade på klockan.
"Nej", svarade Sarah och log. "Jag behövde prata om en grej." Genast såg Alicia mycket vaknare ut.
"Jag fixar kaffe"
Snart satt de tillsammans vid bordet med varsin kopp kaffe framför sig.
"Du dricker väl inte kaffe?" påpekade Alicia med ett flin.
"Jag kan lära mig" hävdade Sarah.
"Eller inte." Alicia sörplade ljudligt på sitt eget kaffe och sneglade på Sarah genom ångan. Sarah tog en modig sipp och grimaserade åt den beska smaken.
"Vad hade du på hjärtat?" frågade Alicia med ett brett leende. Sarahs leende falnade och hon ställde lådan på bordet.
"Vad är det där?" Alicia mätte lådan med blicken och noterade Sarahs spända ansiktsuttryck. Det tog emot, men tillslut började hon berätta.
Hon började med fotona men gled snart över på Stefan och hans attityd och deras otaliga små gräl om allt och ingenting. Hur allting verkade vara hennes fel oavsett situationen och till slut om breven som han slängt utan att låta henne se dem. Alicia satt tyst och lyssnade. Tillslut satt Sarah med tårar i ögonen och Alicia kramade hennes hand hårt.
"Men älskade vän!" Sarah torkade sig snabbt i ögonen och tittade generat bort.
"Förlåt" mumlade hon. "Det var inte mening att bara..." hon viftade vagt med handen. Alicia satte sig bredvid henne och kramade henne hårt.
"Be inte om ursäkt", mumlade hon in i Sarahs hår. "Jag finns här för dig, det vet du va? Vad du än behöver." En spänning hon inte visste att hon hade släppte i bröstet och Sarah snyftade högt och grät.
YOU ARE READING
I Din Skugga
Mystery / ThrillerSarah är tillsammans med Stefan, killen hon träffade på en fest som hennes kompis Alicia dragit med henne till. Det tar inte lång tid innan hon och Stefan bor tillsammans och allt är frid och fröjd. Eller? Brev, foton som inte verkar föreställa någo...
