Aldrig mer - Beck; Josef och Alex

Bara en gång

En vecka sedan

Josef mobil ringde, han plockade upp den ifrån soffbordet, pausade tv:n, och läste. Han rynkade ögonbrynen, ~varför ringer hon nu?~ tänkte han och tittade på sin armbandsklocka på soffbordet. Klockan var 19:23. Han svarade, "aa?", sa han, lutade sig bak i soffan. "Hej, du, vi har fått ett mord. Skulle du kunna plocka upp Oskar och åka dit, jag skickar adressen?" frågade Alex på andra änden. "Okej, löser", sa Josef. "Tack, kan du åka till mig sedan och informera kort. Så kör vi en briefing imorgon bitti", sa hon. "Absolut", sa han försiktigt, försökte att dölja sin spändhet. "Tack hörru, vi hörs sen", log Alex, "blir bra", svarade Josef med ett leende som trängde sig igenom. De la på, han tittade kort på skärmen. Sedan gick han till sin garderob och drog på sig ett par jeans. Därefter drog han ut till bilen, plockade upp Oskar och drog ut till adressen Alex skickat.

Hos Alex - 20:16

"Hej, kom in", sa Alex och steg åt sidan. Josef mimade ett hej och gick in, tog av sig skorna och jackan. "Var det Simic?" frågade Alex och satte sig i soffan, Josef kom efter. Kikade lite på hennes kläder eftersom hon hade mjukis, aldrig sett henne i det innan. "Aa, det var det", sa han, suckade tyst och satte sig ner. Harklade sig, "hur är det med dig?" frågade Josef henne. Hon log lite frågande, "vad tänker du på?" frågade hon. "Nej, jag tänkte bara... du brukar ju följa med ut och eftersom du inte gjorde det nu så tänkte-" Han skulle fortsatt med hon nickade som att hon förstod vad han menade, han tystnade. "Hade sån migrän bara, tog migräntablett för en 15 minuter sedan så illamåendet och smärtan börjar försvinna nu", sa hon och log mot honom. Han nickade lugnt.

"Så, hur såg det ut?" frågade hon och lutade sig fram lite i soffan. "Ja, halsen var ju typ... av, en kökskniv... de hittade den på plats också", sa han. Hon nickade, "hade någon hört något?" frågade hon. Han la huvudet på sne, "tror närmsta grannen vet mer än vad hon sa", sa han och kliade sig i nacken. Alex nickade, tittade ner i sitt knä, sedan tillbaka upp på honom. Magen pirrade. Han log mot henne, tittade försiktigt men djupt in i hennes ögon. Hon log tillbaka, lät det vara tyst i några sekunder.

"Jag tar det här med er imorgon såklart...", började Alex och tog upp sin dataskärm. Första sidan som dök upp var 'hitta.se', Josef flinade lite. "Därför du visste vem det var", sa han och höjde ena mungipan. Hon pressade ihop sina läppar, tittade på honom och nickade. "Men, jag tog och sökte lite på honom. Det är ju han som var med i Bål-" började Alex men blev avbruten av Josef. "Bålsta rånet, ja. Stämmer", flinade han och hon skrattade kort. "Ja, såklart du vet det..." tänkte hon högt. "Han har varit gift också, två år. En Nina Fehre. Tog inte fram någon bild på henne men Simic blev anmäld för misshandel av henne och på henne", sa hon och hoppade närmare Josef med dataskärmen i händerna. Satte den på bordet, och bläddrade lite i det hon fått fram. Han skumläste, flyttade sig närmare henne i soffan för att se skärmen. Han lutade sig fram lite mot skärmen, lästa om anmälningen mot Chris. Han bet sig lite i läppen och nickade.

Alex tittade på honom, han satt så nära henne. Deras lår och knän nuddade vid varandra, hon log smått. Tittade ner på hans arm, muskler... hennes mage pirrade till och hon bet sig i läppen. Dolde sitt flin med tänderna mot hennes läpp. Efter någon sekund tittade hon upp igen på hans bakhuvud, följde med blicken ner i hans nacke. Hon kunde inte låta bli, han gjorde henne nervös. Gjorde att hon ångrade att bjuda dit honom, för hur skulle hon kunna hålla sig borta? Hur?

"Nina Fehre", läste Josef tyst. "Vi kollar upp henne imorgon", tyckte Alex och log. Han tittade bak på henne, log till smått tillbaka. "Fick ni fram något mer, var det mordplatsen?" frågade hon och sjönk ner i soffan. Han lutade sig bak i soffan, "ja, det verkar som det. Både kniven var där, mängder av blod och inga droppar blod runt i lägenheten som tyder på att han blivit flyttad", förklarade Josef. "Bra, tack", tackade Alex, tyckte alltid Josef letade efter rätt saker när han var på mordplatser. Han missade liksom inget, så hon ville ha alla kollegor. Lite därför hon valde att ringa just Josef, hon har inte samma tillit till de andra som hon har till honom. Både jobbvis och privat.