Aldrig mer - Beck; Josef och Alex

Lyxhotell

Josefs lägenhet, 1 september (lördag) - kl. 09:22

Alex vaknade långsamt, öppnade ena ögat. Såg ljuset ifrån fönstret stråla in på henne och hon hörde fåglarna kvittra. Hon tittade ner i sängen bredvid sig, men möttes inte av någon bar överkropp som hon hoppats på. Det var ingen där, bara det vita lakanet och den vita kudden. Sedan täcket som låg uppvikt som när man slänger av sig det för att gå upp. Hon rynkade ögonbrynen, satte sig upp och lyssnade. Höll täcket över sin klädlösa kropp, men allt hon kunde höra var fåglarna. Och en granne som lagade mat. Ingen dusch som hon kanske tänkte att han kunde stå i, inte heller något vatten ifrån handfatet rann, inga rörelser ifrån köket. Alex tog upp sin t-shirt ifrån golvet, drog på sig den och letade upp sina trosor. Hon drog på dem och ställde sig upp. "Josef?" sa hon lugnt men högt så han kunde höra vart han än var. Men hon fick inget svar. Hon gick ut ifrån sovrummet för att hämta sin mobil på soffbordet. Den tredje notisen var från honom, hon läste:

'Mörrn! Glömde säga det igår, jag är i Tobbans blivande lägenhet under förmiddagen och fixar för hans frisläppning. Så vet du vart jag tog vägen. Men du känner dig väll som hemma vid det här laget så feel free(; '

Hon skrattade och log stort, pirrade lite i henne samtidigt som hon skakade långsamt på huvudet. Svarade honom:

'Ingen fara, behöver du hjälp så skriv! (; '

Alex hann hämta sina jeans och bh i sovrummet innan det plingade till i mobilen. Hon tog med kläderna och mobilen till badrummet. La kläderna på toalocket och sin mobil med skärmen upp för att kunna läsa samtidigt som hon tog av sig sina kläder.

'Vi får väll se, lunch?'

Hon flinade, drog av sig tröjan, svarade honom.

'Jag löser! Adress?'

Hon hoppade in i duschen fort, tvättade av sig all intorkad svett. Kändes dock som nästan känslan av Josef kyssar på hennes hud också försvann ner i avloppet, det ville hon ju inte.

När hon hade duschat drog hon på sig sina kläder, tänkte att hon kunde åka till sig och byta om innan hon hämtade mat. Tänkte att pizza var simpelt och lätt att käka i lägenheter utan bord. Eller kanske det fanns redan, det visste hon inte. Vilket påminde henne om att titta sin mobil, se om han skickat adressen. Det hade han och hon svarade kort:

'Toppen, blir pizza bra?'

Han svarade någon minut efter med 'blir perfekt'. Hon svarade inte på det, läste det bara. Log såklart, kunde inte direkt sluta le och flina när hon såg honom. Deras relation som inte var en relation, var så enkel. De var nästan som ett par men de verkligen inte var det, ingen av dem riktigt ville det längre. Fanns ett tag där de båda ville det. Men ju mer... 'tid', de spenderade tillsammans, blev det självklart att de inte skulle vara ett par. För det var något med spänningen mellan dem som gjorde det ännu bättre att inte vara tillsammans. (Något de knappast skulle säga till varandra). Spänningen och pirret de fick varje gång de träffades, det skulle inte vara på samma sätt om de träffades varje dag även hemma. Att träffa varandra på jobbet var gott nog för dem att gå igång, och då och då bara råka komma hem till varandra och... ja, ni fattar själva. Därför var allt så enkelt mellan dem samtidigt som det var så sjukt komplicerat. Ingen av dem ville samtidigt som de båda ville allt.

Alex blev klar med allt hos Josef, så hon plockade upp sin väska ifrån hallen och tog på sig sina skor. Hon drog på sig sin kappa, tog hans extranyckel ifrån byrån, gick ut och låste efter sig. Beställde pizzan påväg till sig.