Bellamy
Han stod kvar långt efter att Murphy hade försvunnit men han hade inte förmågan att gå tillbaka till lägret för han hade känslan att allting med Murphy nyss tagit slut och det gav honom en outhärdlig smärta.
"Bellamy?" Han hörde sin systers röst och hon kom upp bredvid honom.
"Kom och träna med oss, jordlingarna är faktiskt riktigt snälla fast dem är fåordiga." Sa hon och tittade upp med stora bruna ögon på honom.
"Du behöver inte honom." Sa Oktavia sedan när hon såg att han inte rörde sig, men behövde honom det visste han att han gjorde men han hade varit en idiot som insåg det först när Murphy var borta.
"Kom nu Bellamy, han var ju drogberoende och homosexuell dessutom så har ni ju inget gemensamt." Bellamy kände ilskan av det som Oktavia hade sagt men han ignorerade det, hon visste inte, hon kände inte Murphy som han gjorde.
"Okej" sa han och vände sig om och gick tillbaka mot lägret med Oktavia i hälarna.
Clarke
"Det här är Indra!" Sa en ung jordling och tittade på en mörkhyad kvinna med svart krigsmålning och kort hår som stod bredvid honom.
"Det här är Logas!" Sa han och tittade på sin vänstra sida på en man i 30års åldern med en liknade krigsmålning som Indra hade.
"Och jag är Lincoln!" Sa den unga jordlingen och räckte ut armen mot Clarke som tog den.
"Det här är Bellamy och hans syster Oktavia." Sa Clarke när hon såg hur Oktavia och Bellamy kom upp till dem. Clarke kunde se på Oktavia att hon rodnade när hon skakade hand med Lincoln och att tyda från Bellamys blick så märkte han det också.
"Vi börjar med spjut kastning!" Sa Lincoln och nickade åt sina vakter att gå och förbereda.
"Håll ett öga på dem, okej?" Sa hon till Bellamy och han nickade innan han följde med dem till träningsplatsen.
Murphy
"Kom och sätt dig!" Sa Archer när Murphy stod vid dörr öppningen. Han hade vilat och ätit hela natten så han kunde nu gå, Archer hade också låtit han tvätta sig så allt blod och sorg hade runnit av honom. Dock så hade han fortfarande kvar brännsåren och skärsåren men dem skulle bli mildare ärr hade Archer sagt och gett honom en salva som var gjort av växter. Han gick in i hyddan och fram mot Archer där han satt i en stor stol som var gjord på trä och pyntat med gröna växter.
"Tack för att du lät mig tvätta av mig efter att du torterat mig en vecka!" Sa Murphy och himlade med ögonen.
"Skippa attityden Jonathan."
"Jag ska ge dig ett erbjudande." Fortsatte Archer och ställde sig upp från stolen.
"Om du vill så ska du få bli min andra."
"Din andra?"
"Varje soldat tar sig en andra, en som man ska träna upp för att de sedan ska bli en del av stammen."
"Så du vill träna upp mig till att bli en jordling?"
"Ja! Det kommer bli svårt men du ha redan klarat de två första testerna!"
"Vilka var det?"
"Fysiskt smärta som är precis till gränsen för döden men som gör att man inte fruktar den. Och psykiskt smärta som sårar hjärtat som ingeting annat fysiskt kan göra, men som gör så att man lär sig att kärlek gör en svag!"
"Är du säker att jag är rätt man för jobbet?"
"Jag vet att du är det. Så Jonathan, vill du bli min andra och tillslut bli en jordling!?"
"Ja!" Sa Murphy och kände sig mer hemma än vad någonsin tidigare gjort.
"Okej då ska vi presentera dig för dem andra." Archer gick fram till honom och tog han på axeln.
"Och du, det är okej att vara homosexuell här." Sa Archer och log menade åt honom.
"Det flesta är det här faktiskt, både killar och tjejer."
"Driver du med mig?" Frågade Murphy och tittade skeptiskt mot jordlingen.
"Nej, vi tycker faktiskt de är lite konstigare att vara kille och tjej än att man är tjej tjej och kille kille."
"Det är ju stört!"
"Vi är uppväxt på olika platser Jonathan."
"Så du är homosexuell?"
"Nej, jag är hetro. Jag hade ju en son."
"Men vars har du din fru då?" Och precis då han sa det öppnade en kvinna med rött tovigt hår dörren, också hon med en svart krigsmålning.
"Där." Sa Archer och log åt kvinnan som steg in.
"Arch, männen börjar bli otåliga nu. Det är dags för middag." Sa hon och tittade strängt på Archer, men sken upp då hon såg Murphy och hon räckte fram handen för att hälsa.
"Jag är Ylva, och du är verkligen välkommen här John." Sa hon innan hon gav Archer en blick som betydde att han var tvungen att skynda sig.
"Ni är ju trevliga!" Sa Murphy och tittade förbluffad på Archer där han stod och log.
"Ibland är en förklädnad bara hälften av det som man egentligen ser."
"Jag fattade inget av det där men visst!" Sa Murphy och log åt Archer tacksam för hans vänlighet.
Det hade blivit mörkt och när dem kom ut satt jordlingarna runt elden och sjöng en låt på deras egna språk.
"Kom jag ska presentera dig för första gruppen andra, det är killar och tjejer i din grupp som också är någons andra, ni kommer ibland att träna med varandra." Murphy nickade och följde efter Archer mot ungdomarna som satt närmast elden.
"Detta är Jonathan Murphy från himmelfolket, men jag vill att ni nu behandlar honom som en av era egna, han är min andra!" Archer tittade på ungdomarna som nickade och Murphy slog sig ner på en trästam bredvid några tonåringar.
"Drick inte för mycket nu, vi ska träna tidigt imorgon." Sa Archer och la en hand på hans axel innan han gick.
