Kapitel 2

3.3K 49 4
                                    


STELLAS POV:

Han hade tagit mig på bargärning när jag stirrade på honom.Okej the shame is real. Jag kände hur mina kinder hettades upp. Kunde jag inte bara vara en kameleont just nu och smälta in i omgivningen?

Mina ögon tittade runt i bussen,fanns det inga jävla platser eller?! Någon måste väl av?

Hans flin växte sig bara allt större och rodnaden om mina kinder spred sig bara allt mer. Jag vände mig om.

"Trött på att stå eller?"
Jag snodde runt för att möta den irriterande killen. Hans ögon granskade mig från topp till tå. Jag kunde även urskilja tungan som slickade hans läppar och lämnade glänsande.

Usch.

"Nej" svarade jag kort och tittade surt på honom. Men han verkade inte lägga märke till det utan närmade sig mig.

"Du kan ligga på mig om du vill?"
Flörtade han och blinkade med ena ögat.

"HAHA du är så rolig" drev jag.

"Visst, är jag det"
Överdrev han sin röst och log.

Det hände något i magen,jag vet inte vad men någonting hände i alla fall. Det var inte fjärilar för det får man när man är kär i någon. Och jag
Kan inte vara kär i en främling.

"Mm verkligen"
Jag himlade med ögonen och försökte titta bort.

"Lek inte svår, jag vet att du glodde på mig..Så gillade du vad du såg?"
Nej, han måste vara ett skämt eller något. Ett straff av något slag..Säkert för att jag inte svarade när Hedvig ringde mig..Hon höll på att avslöja min crush på Nate framför honom.

Pinsamt.. Självklart.Jag fick komma på någon lögn om att min kusin gjort slut med sin pojkvän Nate som hon varit ihop med i 10 år..Ja, det har var definitivt ett straff för att jag hade ignorerat min kompis.

Dramatiskt.

"Nej, blev faktiskt rätt uttråkad"
Jag flinade och han utbrast i ett skratt.

"Den där sved"
Sa han och viftade lite med handen.

"Sanningen är hård lille vännen" han visslade imponerat och gav mig ett flin. Jag var tvungen att se bort. Jag kunde inte se honom i ögonen utan att rodna. Fan också.

Måste han vara så jobbig eller?

Han drog sin hand genom sitt mörka hår och bet ihop.

"Du är så intresserad av mig"
Yttrade han i en flörtig ton och kom ännu närmre mig.

"Jag har nog aldrig sett en lika självcentrerad person som dig..Nej men att du bara kan dra sådana slutsatser utan att ens-" Bussen bromsade i en hastig fart och jag kände hur mitt grepp om stången lossnade och hur jag föll.

Föll och landade på någon.

Aj.

Jag såg ner på den olycklige under mig och insåg sedan vem det var. Han flinade brett och de där isblåa ögonen såg på mig med...Beundran? Snarare förvånad.

"Sa ju att du kunde få ligga på mig"
Jag fräste och var uppe på fötter innan han såg rodnaden som spred sig. Jag var noga med att trampa extra hårt på honom.

Karma.

Han stönade av smärta men var sedan uppe på fötter han med.

"Hejdå Stella"
Så gick han av..

Kapitel 2✌🏼️

Hur tror ni att han fick reda på hennes namn?

Vem är han?

SRY för stavfel eller annat shit.

Stay tuned❤️

Puss🥰

SEE YOU LATER🐊

🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟

WITH HIM, I fell in love with himWhere stories live. Discover now