Kapitel 39

1.5K 36 2

by bookishguurl

by bookishguurl

STELLAS POV:

"Lucas kan du bara lyssna för en gångs skull! Jag älskar Liam är det så himla dåligt! Jag litar på honom och jag vet att han aldrig skulle såra mig..Inte medvetet.Jag tänker inte gör slut med honom bara för att du anser att han inte är bra för mig! Vem är egentligen bra för mig?! Ingen..Ingen är duglig för Lucas lille prinsessa"

Utbrast jag hopplöst till Lucas som satt vid frukost bordet och smuttade på sitt kaffe.
Sen när drack han kaffe?

Hans ljusa ögon flimrade till och jag visste att jag skulle vara den segrande i den hör diskussionen. Eller jag hoppades på att det skulle vara jag.. För att annars, skulle jag ge upp.

Han drar sin hand i genom sitt hår och stirrar fundersamt på mig, försjunken i sina egna tankar det var vad han var.

"Stella-" började han lugnt..Nej varför var han lugn? Nu hade skulle han ha övertaget.

"Du har rätt, jag borde låta dig vara med vem du vill. Låta dig leva livet fullt ut..Låta dig såras..Men jag skulle aldrig klara av det.."

Han sväljer hårt och nu tittar han verkligen på mig. Inte genom mig utan han ser på mig med de ljusblåa varma ögonen. Det känns som ett litet stick av en törnbuske. Ett stick som grävde in sig i hjärtat.

"Det kanske är av själviska anledningar Stella..
För att jag svär på att om någon någonsin krossar ditt hjärta kommer jag inte kunna leva utan att förstöra personens liv..Det kanske är det jag fruktar..Min lillasysters tårar"

När han sa det sista brast hans röst, jag blev alldeles stum. Stod där och betraktade min storebror.Han som jag älskade. Han som alltid fanns där. Axeln, den perfekta axeln som alltid blev alldeles våt och snorig för min skull.

Jag kände tårarna och jag vägrade hålla allting inom mig. De porlade ner längs kinderna, likt en bäcks vatten gjorde de sin väg ner för kinderna.

Lucas min älskade store bror och Liam min pojkvän. Jag älskade de båda.Men på helt olika sätt. Jag tänkte inte välja bort någon.De var säkert. Aldrig.

"Jag tänker inte välja mellan er, för att jag älskar er båda Lucas..Men jag vet att om jag på något sätt såras, förlorar mig själv under processen.. Kommer jag alltid finna min väg tillbaka. Jag kommer inte förlora min självrespekt..Jag kommer inte låta någon trycka ned mig..För att jag kommer alltid få min röst hörd. Vet du varför? För att jag heter Stella Viktoria Samuelsson, 18 år och lever ett liv utan min mamma som gick bort av cancer. Saknar henne ofantligt mycket. Men vad ska man göra.Livet är fucking orättvist. Det är inte en dans på rosor för alla. Och det är just därför jag allting kommer ha en rakrygg, det är därför jag alltid kommer att stå på mina ben. För att jag har upplevt saker som fått mig att känna verklig smärta. På grund av det vet jag hur det är att leva med känslan av att alltid kännas ensam!

Jag älskar Liam och nej jag kommer aldrig låta någon kille förstöra mig."

BONJOUR🔫

BA SÅ NI vet jag har spanska nt franska

Inte för att ni bryr er men men

Har läst 6 böcker det här lovet 👏👏
Tack tack

😂

SEE YOU LATER

🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟