WITH HIM, I fell in love with him

Kapitel 5

STELLAS POV:

"Stella!" Ropade någon vid skolans ingång och allas uppmärksamhet vändes dit.

Holy shit. De kanske var någon annan jag var ju inte den enda som hette Stella i den här skolan.

Precis som alla andra elever riktades min blick dit och där såg jag honom.
Honom.

Såg fucking honom.

Han..

Han tittade redan på mig,han flinade,han bara
utstrålade, denne han kände inte min bror..

Denne han skulle bli mörbultad av min bror.

Denne han kan yttra sin sista ord.

Men att säga att mitt hjärta inte hoppade 100x snabbare när jag såg på honom skulle minsann vara en lögn..

För av någon konstig anledning,fick han mig att bli glad.Att le stort. Att bli generad.

Herregud vad är det jag säger, han är en främling och jag hatar honom.

Punkt slut.

Men hans ögon var så söt-

Nej Stella sluta! Pojkar är en förbjuden frukt.

Han små joggade fram till mig,med ett brett leende på läpparna.

När han kom fram tog jag genast ett hårt grepp om hans arm, han var stark det var han - och drog honom till ett ställe där ingen skulle se oss.

"Vad i helvete gör du här? I min skola"
Hans mungipor sänktes en aning efter att jag uttalat de orden som om min reaktion sårat honom,
men flinet fanns fortfarande där. Där på hans otroligt tilldragande läppar. Nej

"Jag går här gumman"
Svarade han och den självsäkra hållningen var tillbaka. Wtf. Gick här..Hur?! Vad?

Det fick magen att kittlas. Blicken,rösten,håret någonting iaf.

"Varför tog du mig hit??" Jag såg mig omkring och insåg sedan att vi var utanför toaletten. Ja varför tog jag honom hit?

"Stella?"
Viskade han sensuellt och flyttade sig närmre mig, så att min rygg var tryckt mot väggen..
Hans andedräkt smekte mig och jag blundade.

Vafan höll jag på med?!

Jag tvekade lite men puttade ändå bort honom.

Han slickade sina läppar och tittade flörtigt på mig. Kan han bara sluta göra det!

Några steg bakåt gick han.

"Din mobil?"
Han höll upp den och viftade lite med den för att irritera mig.

"Ge mig den nu"
Viskade jag lågt och sträckte fram handen för att ta den men han drog bort den. En än gång försökte jag men han var såklart snabbare.

"Hmm känns rätt trist att bara ge den sådär,jag får tänka på saken"

Han vände sig om för att gå tillbaka och när jag precis höll på att snappa åt mig telefonen snubblade jag över mina skosnören och ramlade på honom.

Honom.På honom.På honom låg jag.

Med ingen som helst brådska av att flytta på mig.

Våra läppar snuddade lite och jag märkte hur hans ögon sken upp. Hur jag kände mig?

Blandade känslor...

Känslor? Jag hade inga känslor för honom!

Han var bara snygg,attraktiv,tilldragande

.Han var dålig,dålig för mig.

"Eh"

Mina kinder blev varma och jag visste stt jag just nu såg ut som en tomat. Och inte gjorde hans attraktiva flin det hela bättre.

Vad är det med mig?

Jag var aggressiv och rodnade aldrig men nu..

Han.. Han...

"Vad är det med dig och att ramla på mig? Börjar faktiskt undra om du gör det med flit?"
Flinade han och strök bort några av mina hårslingor.

Vi låg så i några minuter stirrandes i varandras ögon..Han hade så vackra ögon.

Sådana som såg in i din själ,sådana som hade dig vi det första ögonkastet.. Sådana som visade känslor. Sådana som..som bara låstes i dina.

Jag gillade sättet hans kropp värmde min,gillade hans fingrar i mitt hår.. Bara gillade det på något underligt sätt.

Jag kunde, jag ville kyssa honom...

"Liam vafan gör du med min lilla syster?!"

Denne killen är död.

Liam är död...

Kapitel 5 🤓😎

Holaaaaa, How are YOU punpkins🏌️‍♀️

Fick A på Reading och listening wwäääääy NU ÅTERSTÅR WRITING ATT SEE

Höstlov om 2 dagar
Tekniskt sätt börjar den på måndag men aja.

Hoppas att ni tyckte om kapitlet och jag hoppas att ni fortsätter läsa den😙

PUSS PUSS❤️

SEE YOU LATER🐊

🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟🍟