WITH HIM, I fell in love with him

Kapitel 46

LIAMS POV:

Fråga inte..Var bara tyst..Fortsätt bara..Acceptera det...Ni kan inte vara tillsammans..

Ni kan inte..

STELLAS POV:

Jag hade ett patetiskt hopp inom mig, jag önskade mig saker jag aldrig skulle kunna få, jag ville ha kärlek...
Passion..

Allt jag fick av det...Var ett brustet hjärta.

En ensam tår rinner längs min kind.
Varför?
Varför?
Varför?

Han hatar mig.

Jag älskar honom.

Han vill inte ha mig.

Jag vill bara ha honom.

Han avskyr mig...

Jag står inte ut utan honom.

Han kysste någon.

Det var inte jag.

Och det får mig bara att inse hur jävligt idiotiskt det är att fortfarande vara kär i någon som tydligen har gått vidare.

***

"Stella hört att du är back in the game..Ska satsa på dig i år" Rasmus blinkar och
Jag ger honom en avskyvärd blick.
Han skulle alltid försöka få någon i säng, jag blev den olycklige i detta fallet.

Vi hade svenska..Liam var sen.

*han skolkade från svenskan*

Dörren öppnas. Precis som om han överhört mitt tänkande stiger han in i klassrummet. Hans blick är fixerad vid mig. Han är inte ens diskret. Han gjorde det rätt ofta nu för tiden..

Undrar varför?

Men jag möter den inte..Fullt medveten om att om jag skulle göra det skulle jag tappa greppet..
Dock så tappar jag andan.

Tänk att det redan hade gått veckor..Veckor sedan han kallade mig sin.

"Vet du vad du borde satsa på Rasmus?
Att skaffa dig ett liv" Klassrummet övergick i ett högljutt skratt medan Rasmus och jag sände varandra utmanande blickar.

"Jag är så kåt på dig Stella" Jag himlar med ögonen. Ignorerar Liam som sitter alldeles förstelnat intill mig. Hans ögon är i lågor.Hans kropp spänd när han lyssnar på vårt samtal.

Undrar varför?

Var det inte han som körde ner sin tunga i Felicias hals?!

Sluta..

Han förtjänar det inte..Men det känns ändå som ett slag i magen..Jag ville inte känna såhär.

"Stella ikväll klockan 8" Jag himlar med ögonen när Rasmus gör överdrivna stön-ljud och känner sedan hur någon slingrar sina fingrar runt min handled.

Liam..
Fast det var så länge sedan skulle jag aldrig missta den beröringen. Den som orsakade en djungel i magen, den som fick mina kinder att blossa upp.Hjärtat att slå fortare än någonsin.

"Vi måste prata" Viskar han och drar ut mig ur klassrummet..Hans ögon är bestämda när de ser på mig. Hela tiden med hans hand runt min.

Jag föll för honom. Igen.

Aldrig hade jag fallit så hårt för någon..

Aldrig skulle jag göra det igen.