STELLAS POV:"Lucas!"
Gallskriker jag nästan så att alla våra grannar hör men det skiter jag i. Han hade varit i mitt rum och haft en massa för sig!Jag springer ned från trapporna och hittar honom gömd bakom soffan. Den där lilla råttan!
"Det var en olyckshändelse jag lovar"
Han tar upp händerna i en oskyldig gest.
"Vad gjorde du?" väser jag fram och tar ett steg mot honom. Ilskan bubblade inom mig och jag ville så gärna klå upp honom."Jag kände för att gå in i ditt rum"
Jag skrattar falskt och ger honom en ursinnig blick."Vafan gjorde du i mitt rum Lucas!"
Han ler nervöst och kliar sig på nacken, jag skulle så döda honom!Vänta och se.
"Lova att inte bli arg.."
Jag nickar irriterat och väntar på hans tillkännagivande."Kmr du ihåg när vi var-"
Började han lågmält."Dra inte ut på det hela! Jag är så här nära på att döda dig!"
"AAA MÖRDARE!"
Utbrast han och skrattade tyst för sig själv.
"Okej, jeeez ta det lugnt jag råkade ba tappa din Anastasia Beverly hills Highlighter..."RIP LUCAS SAMUELSSON
2K17***
HEDVIGS POV:
"Så varför gjorde han slut?"
Frågar jag och äntligen slutar hon kolla efter honom och vänder sin uppmärksamhet mot mig. Hon hade den där lustiga blicken som Lucas alltid brukade ge när han inte begrep någonting."Asså ni har väl pratat?"
Hon nickade och stirrade ner i sin tallrik, hade någonting hänt?"Stella?"
Det låter som en fråga men i nästa sekund har hon låst sina ögon i mina."Du vet inte hela historien om Liams pappa va?" Jag skakar på huvudet, hade han gjort någonting.
"Bara ryktena" erkände jag.
****
"Henry hotade Liam...Liam vill inte prata om det men hans sa i alla fall att Henry visste om vårt förhållande. Mannen är ju galen och Liam ville inte riskera att han typ skulle komma åt mig"
"That bitch!"
"Tell me about IT"
Henry behövde så sättas på plats!
Sign me up?
STELLAS POV:
Liam kliver av moppen med ett flirtande leende utsmyckat på de rosa fylliga läpparna. Jag ler på det sättet att det gör ont i mungiporna.
"Seså inte är du väl allt för chockad av den här vackra synen? Vid den här tidpunkten borde du ha vant dig" Ett skratt lämnar mig och snart har han dragit in mig i en söt kyss.
Ni vet de som bara är allmänt söta,
Den gassande vår solen,
Det nyklippta gräset,
Den oerhört snygge pojkvännen..."Du är så kär i mig Liam"
Hävdar jag himlandes med ögonen fram och ska precis kliva över verandan när hans hand fattar tag om min arm & drar mig tillbaka till dörren. Att vara intryckt mot väggen med Liam var inte direkt något som jag hade några klagomål över.Hans ögon gnistrar och jag känner hur mycket det pirrar i hela kroppen.
"Stella" säger han, mitt namn låter som en melodi från hans favorit sång när han yttrar det. Okej, jag är ingen poet och är verkligen inte romantisk. Men ärligt det lät så himla harmoniskt.
"Vet du vad jag tycker vi borde göra?"
Hans händer viras runt min midja och så står vi lutandes mot varandra utan att säga någonting bara stirrandes i varandras ögon."Fan asså"
Jag höjer mitt ögonbryn och ser undrandes på honom, Utan att säga emot när hans händer flyttar sig från midjan till mina höfter."Kolla nu gjorde du det igen, du såg på mig med dina ögon och bara genom det föll jag för dig...Igen"
Hans läppar är snart tryckta mot mina.
Jag skulle aldrig vänja mig vid honom, han skulle alltid lyckas förvåna mig....
Även när det gällde kyss delen...
HELLÖÖÖÖ
☸️✡️🛐🔯🕎☪️✝️☮️🕉
SEE YOU LATER🍟🤙🏼
YOU ARE READING
WITH HIM, I fell in love with him
Teen FictionI fell in Love with HIM. (Färdigskriven)