WITH HIM, I fell in love with him

Kapitel 29

LIAMS POV:

Jag låg i sängen och tittade upp på taket.

Jag tänkte djupt. Vad hade egentligen hänt?
Jag hade kysst Stella ett antal gånger.
Två gånger för att vara exakt. Jag mindes hur mina händer vandrade över hennes kropp. Jag log.

Asså hon fick mig. Hon fick mig att tappa kontrollen över mig själv. Jag kunde inte styra mig själv i närheten av henne.

Hon var det enda som fanns i mina tankar.

Precis som just nu...Precis som alltid.

Jag hade känslor för henne och jag var rädd, men jag tvekade inte. Jag ville inte tveka när det kom till Stella jag vill vara äkta.

Hon var min..Men vad betydde egentligen min för henne. Visste hon att jag skulle döda den som rörde henne? Okej inte döda men lämna personen i ett dåligt skick....Det beror på hur han rör henne. MEN, tanken av att en av manligt kön förutom mig rörde henne gjorde så att käkarna intensivt spändes, ingen fick röra henne. Klart slut.

Jag ville inte att, att vi skulle gå in i ett falskt förhållande.

Jag ville inte att det skulle vara så.
Jag ville inte att det skulle vara så mellan mig och Stella.

Jag ville ha något som verkligen betydde något. Ett band som var starkare än orden. Jag vill inte att hon skulle tro att jag bara var ute efter ett ligg. För det var jag inte.

Tänkte jag just det där..Wow.

Jag ville bara att hon skulle le mot mig,hennes smilgropar var så söta.

Titta på mig med sina himmelska ögon.De blåa ögonen lika djupa som havet.

Röra mig. Röra mig.

"Liam" jag vände mig trött om och såg Adam stå vid dörrtröskeln. Hans vanligt vis spända kropp såg nu hopsjunken ut.Hade han gjort slut med någon? Hade han fått underkänt? Jag undrade.

"A?" Han klev ivrigt in i rummet och satte sig hastigt på min säng bredvid mig. Han såg fundersam ut. Då menar jag verkligen djupt förrvirad.

Jag satte mig upp och väntade på att han skulle säga någonting.

"Henry.." Började han lågt.

Av ren reflex la jag handen på Adams axel, Henry....Jag skulle skydda min lillebror det skulle jag alltid göra..Även om jag utsatte mitt egna liv.

"Mamma åkte ju till Thailand förra året det var en jobbresa sa hon..Men allt var egentligen för att kunna spendera tid med Henry"
Hans tystnade & ett skratt lämnade mig.Ännu en lögn som de hade lyckats bevara i 1 år.

"Adam jag har gett upp hoppet om de. Jag bryr mig verkligen inte om någon av de längre"
Jo,mamma...Henne skulle jag alltid bry mig om. Jag var mammas pojke.Det skulle jag alltid vara.

Han nickade och sa att han ändå tyckte att jag borde veta.

Jag förstod mig inte på de.Hur kunde mamma inte se Henrys äckliga personlighet? Den skiten han egentligen var.?!

"Mamma ska vara borta några dagar hon är i Göteborg" Så gick han ut..Mamma var med Henry, med andra ord.

"Fest hos oss, det är ändå fredag" ropade Adam från sitt rum.