Sounds | o.r

30

Försiktigt lyfter jag handen mot den vita dörren och knackar, kanske lite väl försiktigt. Steg inifrån hörs och står precis hon jag letar efter framför mig. Lite förvirrat men samtidigt glatt kollar hon på mig.

"Hej" ler hon och lutar sig mot dörrkarmen.

"Hej, Maja va?" frågar jag och hon nickar.

"Ja det är jag, Alice? inte sant" frågar hon och flinar lätt.

"Jo det stämmer" ler jag och fortsätter. "Jag undrar bara om du skulle kunna göra mig en tjänst" frågar jag och hon nickar. "När du träffar Charlie nästa gång, skulle du kunna be honom om nyckeln till min lägenhet? han vill inte lämna tillbaka den" frågar jag och hon skrattar lätt.

"Skulle jag gärna göra, men jag håller mig tyvärr lika långt ifrån honom som du" ler hon och frågande höjer jag på ögonbrynen.

"Va?" får jag ur mig och hon suckar lätt.

"Ja, han är psykopat, jag har bara träffat honom två eller tre gånger men sen slog det slint i huvudet på honom och sen dess har vi varken träffats eller pratat" berättar hon och jag nickar förstående.

"Okej, tack ändå" ler jag och nickar.

"Kan vi inte försöka fika någon gång ihop? Du värkar som en trevlig tjej" ler hon och jag kollar chockat på henne men ler sedan och nickar.

"Ja visst, det samma! Hejdå" säger jag och hon ler.

"Hejdå" där efter stänger hon dörren mellan oss och jag trippar ner för alla husets trappor. Utanför sitter Omar i bilen och kollar på sin telefon, jag hoppar in bredvid honom och han ler kort mot mig innan han lägger ifrån sig telefonen.

"Vad sa hon?" frågar han när han startar bilen igen.

"Hon håller sig lika lågt ifrån honom som vad jag gör så hon visste inget. Sen bestämde vi att vi skulle ta en fika" säger jag och ler lätt.

"Jasså, där ser man" svarar han och jag nickar. Vi lämnar lägenhetsområdet och återvänder hem till min lägenhet. Innanför dörren står flyttlådor på flyttlådor och hela stället är kaos, men även om lägenheten är kaos så älskar jag kaoset, det är en början på något bra, något mycket bättre, och ett slut på något sämre.

"Hur ska vi få tag i nyckeln nu då?" Frågar Omar när vi väl sitter vid köksbordet och äter lunch, frågan han ställer har jag grubblar på hela morgonen.

"Jag ska prata med hans mamma" svarar jag och han kollar med höjda ögonbryn mot mig.

"Säkert?" Frågar han skeptisk och jag nickar.

"Nyckeln måste vara tillbaka innan nästa vecka och det finns inte så många mer alternativ förutom att prata med Charlie själv" svarar jag flinar, Han flinar tillbaka innan han vänder ner blicken i maten igen.

"Vi får nyckeln till den nya lägenheten i morgon, du åker med och hämtar nyckeln va?" frågar han och jag nickar med munnen full av mat.

"Självklart" lägger jag till när munnen är fri för ord. Efter maten hjälps vi åt att städa undan och ställa tallrikarna i diskmaskinen. När vi många timmar senare ligger utmattade i sängen har jag svårt att inte somna, de tunga ögonlocken faller ihop allt som oftast och kroppen har redan hamnat i viloläge.

"Du får somna Alice" skrattar Omar och jag mumlar tyst tillbaka innan jag slutar kämpa för att hålla ögonen öppna.

---------

Uppdateringen har varit sämst, jag vet. Men har verkligen inga ideer för Sounds. Ska försöka skriva bättre nu iaf. (har ni några idéer så skriv dom gärna, det kan ge min nya idéer)

ily ♡