Varje andetag (Swedish)

Kapitel 43

Emilys perspektiv

Mycket jobbigt hade hänt så den här dagen tänkte jag och Scott bara ta det lungt och bara vara. Vi satt hemma hos mig och myste i soffan tills jag hörde en bil svänga in på uppfarten. Scott måste ha hört den före mig.

-Dags för mig att gå?

Men jag höll han kvar.

-Jag har tröttnat på att smyga. Det är dags för dem att träffa dig.

Scott protesterade inte men han tittade ängsligt på yttedörren som om han väntade på att dommen skulle komma.

-Ta det lugnt. De kommer inte döda dig. Log jag.

Han vände sin blick mot mig.

-Så ska jag spela den charmerande pojkvännen eller ska vi bara vara vänner?

-Pojkvän såklart. Jag tänker inte låtsas.

Scott makade sig bort från mig lite men hade fortfarande sin arm runt mina axlar.

-Hejsan. Jag är Scott, Emilys pojkvän. Jag är en varulv med agressionsproblem. Men ni behöver inte oroa er, jag har aldrig höjt en arm mot er dotter. Min bror är också en varulv och vi tillhör en flock med andra varulvar. Sa Scott mot väggen och övade på vad han skulle säga till mina föräldrar.

Vi båda gapskrattade över det han just hade sagt.

-Jag kissar på mig. Skrattade jag.

Dörren öppnades och vi ryckte till.

-Är du hemma Emily? Ropade mamma från hallen.

-Ja jag är i vardagsrummet. Ropade jag tillbaka.

Pappa dök upp först. Han tvärstannade precis vid tröskeln. Han stirrade på Scott och Scott mötte hans blick, spänd men han var inte vettskrämd.

-Pappa, det här är Scott. Scott, det här är min pappa. Sa jag spänt.

-Är du en pojkvän? Frågade han misstänksamt.

-Ja han är min pojkvän pappa.

-Men vad hände med Yáng?

Plötsligt kände jag en så stor besvikenhet över honom. Var pappa tvungen att dra upp grannen som de hoppades så mycket att jag skulle gifta mig med en dag. Jag skämdes över min far.

-För det första så har jag inte pratat med Yáng på flera år. Och för det andra var det ni som valde honom och inte jag. Jag valde Scott och det är det bästa beslutet jag någonsin har gjort. Sa jag bestämt och kramade min pojkväns hand hårt.

-Vem är Scott?

Mamma dök upp bredvid pappa och tittade på Scott med avsmak.

-Min pojkvän. Svarade jag kort.

-Det var trevligt att äntligen få träffa er. Emily har nämnt mycket bra saker om er. Och jag älskar er dotter väldigt mycket och lovar att behandla henne som min andra hälft.

Det första var en lögn. Jag hade nästan aldrig ens nämnt mina föräldrar till Scott, men jag var glad att han försökte. Det sista gjorde mig varm i hjärtat.

-Haha pojkvän, andra hälft.. Vad är det här?

Så gick hon raka vägen till köket och började rota i kylskåpet. Pappa följde efter. Åh vad jag kunde bli förbannad på dem. De var aldrig glada eller stolta över mina beslut. De skulle alltid klaga på vad jag än gjorde. Fick jag ett B på ett prov så var det helt plötsligt jordens undergång.