~ Jennifers perspektiv ~
Mamma hade inte kommit igår, hon ringde till mig och sa att både jag och Felix skulle åka hem till mig idag. Hon hade något att berätta för oss. Vi vaknade tidigare än vanligt för att göra iordning oss och sen åka flyget till Umeå. Felix tittade på mig och jag ville inte prata om det.
- Hur är det, älskling? Frågade Felix och kollade på mig.
- Nej inget, sa jag och kollade ner i golvet.
- Jag ser att du är påväg att börja gråta, vad är det? Frågade han igen och lät allvarlig.
- Tänk om vi inte får träffas mer eller så, då kommer jag bli helt förstörd, sa jag och satte mig på sängen och suckade.Jag började gråta, Felix slutade packa och satte sig istället bredvid mig och pratade med mig.
- Vet du en sak? Jag tror nog att din mamma vill bara se hur jag är som sin pojkvän, sa Felix efter den långa tystnaden.
- Jag kommer alltid att finnas här för dig, det är bara att ringa ifall jag är i studion om du vill prata eller så, jag kommer aldrig lämna dig, för du är den underbaraste tjejen jag haft! Fortsatte han.
- Tack för att du får mig på bättre humör, Sandy, sa jag och log som en idiot.Han kramade mig och vi fortsatte att packa lite till, jag satte på musik så det skulle gå snabbare att packa. När vi var klara gick vi ner till hallen och gick ut genom dörren. Felix höll på med mobilen, han smsade Daff att han inte kunde komma idag för att han skulle hem till mig i Umeå.
- Är det första gången du åker till Umeå? Frågade jag.
- Ja, vi har aldrig varit där förut, så det ska bli roligt att se hur det ser ut där osv, sa han och log.Vi satt och väntade på flyget skulle komma, vi höll varandras händer och det var en tjej som kom fram till oss.
- Ska ni till USA eller? Frågade hon.
- Nej, dem andra är vid studion och jag ska till min flickvän, sa jag och log.
- Åh, är du Jennifer? Sa hon. Jag nickade och log.Vi gav henne en kram båda två och sen var vi tvungna att gå till flyget så vi inte skulle missa den. På flyget pratade jag och Felix om framtiden, att vi ville vara tillsammans jätte jätte länge. Resan till mig tog en timme och när vi hade landat stod min mamma och väntade på oss på flygplatsen. Jag kramade om henne, jag hade saknat henne så mycket, även om vi haft så roligt. Vi åkte hem till mig och mamma skulle berätta det hon skulle berätta.
- Jennifer, jag har funderat på Stockholm när du var där, och jag har tänkt klart, sa hon.
- Jag har pratat med pappa och din lärare, och dem tyckte att du skulle få en bättre skola, la hon till.Jag bara stod där och förstod ingenting.
- Vi ska flytta, sa hon och jag blev så glad.
- Men varför skulle Felix med? Frågade jag och skrattade.
- För att jag vill prata med honom, sa hon.Att jag ska flytta till Stockholm är en av mina drömmar, jag trivdes så mycket bättre i Stockholm. Att få veta att jag ska flytta till min favorit stad är helt underbart! Jag behöver inte åka 8 timmar flera gånger bara för att få träffa Felix hela tiden. Nu kommer jag få bo i Stockholm och det är så fantastiskt!
- Ni flyttar i helgen, sa Felix när han hade kommit upp till mig. Han skrämde mig.
- Jävlar, sluta skrämmas! Sa jag och kastade min kudde på honom.Han började kasta kuddar på mig också, jag började skratta och la mig i sängen. Klockan var 23:30 så vi skulle sova. Felix sover så himla gulligt, jag kysste honom på pannan och somnade.
------------
Fortsättning kommer ❣
YOU ARE READING
Message from him | f.s
Fanfiction"Du får inte åka hem, stanna här med mig istället" Levererat: 01:40