Fifteen

1.2K 40 2
                                    

~ Jennifers perspektiv ~

- Ska inte du vara i USA nu? Frågade jag och han skakade på huvudet.
- Jag kom hit för att jag vill inte att du ska vara ensam på våran 3 månaders dag, sa han och log. Han gick in och tog av sig skorna.

Vi satte oss i soffan och pratade om allt möjligt, allt vi har gjort under dem här månaderna tillsammans. Felix är så fin, världens finaste. Han kom från USA till Sverige för att få vara med mig idag, helt otroligt. Jag har aldrig haft en pojkvän som honom förut, eller jag har aldrig haft en förut och Felix är min första pojkvän. Han tog upp ett papper från fickan, han gav mig det och jag läste, det var ett brev till mig som han hade skrivit i USA.

- Ska du tillbaka till USA sen? Frågade jag. Han nickade.
- Men vi kommer hem om en månad älskling, sa han och jag kramade honom.
- När åker du? Frågade jag.
- Om 2 dagar, sa han och jag blev genast på bättre humör.

Han ska vara här i två dagar med mig, egentligen klarar jag inte en dag utan honom men han måste få åka med killarna om dem måste till USA. Jag tog hans hand och gick in till mitt rum istället, mitt rum hade vita tapeter, täckta med The Fooo Conspiracy affischer, varje gång vi är i mitt rum skrattar alltid Felix eller dem andra om dem är med oss. Min säng var ny bäddad, jag älskar ny bäddade sängar. Vem älskar inte det egentligen? Jag la mig på sidan jag sover på, jag har en dubbelsäng som Felix och jag brukar sova i när han är här för länge på kvällarna. Felix la sig bredvid mig och vi var helt tysta tills det knackade på ytterdörren.

- Jag kommer snart babe, sa jag och gick ner.
- Okej, sa Felix och log.
- Din mamma är här, sa jag när jag kom tillbaka.
- Hej mamma, vad gör du här? Frågade han och kramade henne.
- Katia sa att du var hemma i två dagar så jag kom hit, svarade hon.
- Jaha, sa han och satte sig på sängen.

Jag tog Felix hand och sa till hans mamma att jag måste prata med honom, jag gick ut ur mitt rum.

- Hade inte dina föräldrar skiljt sig? Frågade jag förvånat.
- Jo, sa han och såg ledsen ut.
- Felix, prata med mig om du behöver, okej? Sa jag.
- Okej. Sa han och kysste mig på munnen. Hans mamma kom precis.
- Felix! Sa hon argt.
- Vad mamma? Frågade han.
- Vad har vi sagt? Sa hon och kollade argt på mig.
- Jag måste få vara tillsammans med Jennifer, sa han bestämt och sprang ner till nedervåningen. Jag fattade ingenting.

~ Felix perspektiv ~

Min mamma säger att jag inte får vara tillsammans med Jennifer, och det sårar mig. Jennifer gör mig glad, hon är allt jag vill ha. Precis då när jag skulle gå hem öppnade någon dörren, Lovisa.

- Hej Felix, sa hon och kramade mig.
- Hej Lovisa, sa jag.
- Vad gör du här? Frågade jag samtidigt som Jennifer kom ner för trappen.
- Åh hej Lovisa! Sa Jennifer och sprang till henne.
- Känner ni varandra? frågade jag förvånat.
- Haha aa, sa Jennifer.

Lovisa har varit utomlands och kom tydligen hem nån dag innan hon skulle komma hem. Lovisa är min bästavän sen dagis och det var ett tag sen vi sågs, vi har varit för upptagna för att ses. Jag har varit upptagen med Jennifer och bandet, jag är mest med Jennifer varje dag just nu. Jag visste inte att Jennifer kände Lovisa.

- Känner ni två varandra? Frågade Jennifer.
- Ja, vi gick på samma dans när vi var minde, sa Lovisa.
- Jasså, sa Jennifer och jag nickade som svar.

Vi funderade på att gå till studion så vi gjorde det och var där resten av dagen.

----------------
Fortsättning kommer ♡

Message from him | f.sWhere stories live. Discover now