Best Friends » foscar

T J U G O S E X

F E L I X

Mitt hjärta dunkade hårt. Vi – jag, Oscar och Mia – stod på trappan till huset där mamma bodde. Jag höll nästan ett kramaktigt tag om Oscars hand.

Dörren öppnades sakta och jag fick snart se min mammas ansikte. Ett leende spreds på hennes läppar när hon fick syn på Mia. Direkt kramade hon om henne innan hon skjutsade in henne i huset. Direkt efter det drog hon in Oscar i en liknande kram. Han och Mia blev sedan dragna mot köket. Mamma tittade sedan på mig.

"Felix", sa hon.

"Mamma", svarade jag lågt.

Jag hann knappt blinka förens även jag var indragen i en kram.

"Hur är det med dig, vännen?" frågade hon.

Hon släppte kramen och tittade på mig med ett försiktigt leende. Jag log tillbaka mot henne.

"Allt är bättre, så mycket bättre", började jag. "Liksom jag har Oscar, ser du hur fin han är?"

Jag fortsatte babbla på och mamma bara skrattade. Hon tog tag i min handled och ledde mig mot köket hon med. Oscar tittade mot mig och log. Jag log minst lika stort tillbaka.

På något sätt så kändes det precis som när Oscar och jag var små. Alla kvällar då våra mammor satt och pratade långt inne på småtimmarna, och vi bara satt inne på mitt rum och låtsades sova.

Jag var glad – allt kändes som det skulle.

"Felix, sluta le sådär", skrattade Oscar. "Det börjar bli lite läskigt."

Jag vände blicken mot honom. Vi hade efter en supergod middag – jag ska inte ljuga, min mamma kan laga god mat – förflyttat oss till vardagsrummet där vi – läs min och Oscars mamma – satt och tittade på bilder då vi var små.

"Förlåt, men jag är så glad", mumlade jag mot hans nacke.

"Jag älskar att se dig glad", svarade han och log.

"Och jag älskar dig", mumlade jag till svar.

-

:D

Jag vill göra en kladdkaka. Är det värt att gå ner och göra en?