T R E T T I O

945 80 1
                                    

F E L I X

Jag satt trött vid köksbordet hemma hos Oscar. Jag lät skeden i koppen med kaffe jag hade framför mig gå varv efter varv.

Jag hade knappt sovit ett dugg i natt. Jag hade vaknat minst en gång i halvtimmen av att Oscar skrek eller grät. Det lät verkligen som att jag var en nybliven förälder, men så lätt var inte fallet. Jag kunde knappt räkna hur många gånger den natten han hade kräkts.

Nu – när natten hade fått gå till morgon och morgonen hade fått gå till förmiddag – så sov han äntligen djupt och jag kände att jag behövde gå upp på riktigt.

Jag lät bara alla tankar som for runt i mitt huvud flöda. Få tänkas klart.

Vad skulle jag egentligen göra utan Oscar? Hur skulle allt bli utan honom? Skulle allt gå tillbaka till "det vanliga"?

Nej. Jag skulle kämpa vidare för Oscars skull – det var det han ville.

"God morgon Felix", hörde jag Mia plötsligt säga.

Jag vände upp blicken mot henne och mumlade något svar med samma fras som hon hade använt.

"Det var jobbigt i natt eller hur?" frågade hon försiktigt.

Jag nickade bara. Jag lät mitt ansikte träffa min hand, då jag hade armen mot bordet. Hon log bara snett mot mig.

"Ring mig om något händer", sa hon sedan. "Jag måste skynda mig till jobbet."

Hon försvann lika snabbt som hon hade kommit och jag återgick till att dricka mitt väldigt avsvalnade kaffe.

Jag vet inte hur lång tid som hann gå innan jag hörde en ynklig röst från sovrummet säga mitt namn. Jag reste mig snabbt – så snabbt så att stolen ramlade till golvet – och rushade mot sovrummet. Direkt fick jag se Oscar ligga i sängen med täcket upp till näsan. Det enda man såg var hans stora oroliga ögon. Jag lutade mig mot dörren och korsade mina armar innan jag log.

"God morgon boo", sa jag.

Oscar sa ingenting, han sträckte bara ut armarna mot mig. Jag gick fram till sängen och satte mig på kanten. Oscar drog mig direkt upp i hans famn.

"Förlåt för att jag är så jobbig", mumlade han hest.

"Du är inte jobbig, Oscar", försäkrade jag. "Det är inte ditt fel att det blir såhär."

-

Alltså jag vill verkligen publicera mer till er, men jag kommer inte vart </3 I do my best, guys.
Vi kan tagga december och julfanfiction i alla fall :D

Hur är läget med er?
Med mig är det väl ok, hade världens jobbigaste idrottslektion på ett gym och jag dog. Och jag vill ha choklad.

Best Friends » foscarDonde viven las historias. Descúbrelo ahora