Jag finns.. | F.S

~ Kapitel 24 ~

Jag finns..F.S

~ Felix perspektiv ~
Jag går dit varje dag. En timme om dagen. Varje dag. Hon blir nästan överraskad varje gång.
Dock kommer aldrig hennes styvmamma. Jag tycker synd om henne. Men hon verkar bara tycka det är skönt. Jag vet ju att hon inte gillar henne. Och jag vet hur hon är och hur Alice har det hemma. Det gör bara att jag tycker ännu mer synd om henne. Vad har en sådan fin tjej gjort för att förskäna allt detta?
Ibland när jag är där sover hon. Då kan jag inte prata med henne. Men det spelar ingen roll. För jag njuter av att bara få vara nära henne. Hennes närhet. Den betyder allt. Jag vet inte vad jag skulle göra om jag förlorade Alice. Alice har på senaste tiden börjat betyda väldigt mycket för mig. Det var tur att jag började på denna skolan. Annars skulle vi aldrig ha träffats.
Men oftast är hon vaken.

*

Jag smyger försiktigt in i rummet där hon sover. Hon är så söt. Håret ligger lite över ansiktet. Jag går fram till henne och sätter mig på stolen bredvid. Där jag alltid sitter.
Försiktigt stryker jag bort hårslingorna ur hennes ansikte. Hon är så fin. Nästan direkt öppnar hon ögonen och stirrar förvirrat omkring sig. Sedan ser hon mig och ett leende tar över hennes läppar.
"Hej Felix" säger hon.
"Hej Alice" säger jag och ler. Ett till leende blossar upp i hennes ansikte.
"Du Felix. Jag vill bara säga tack. Tack för att du finns där. När alla hatat mig och mitt självförtroende varit på noll, så har du funnits där. Och hjälpt mig. Jag är dig evigt tacksam Felix och.." Jag avbryter henne.
"Jag gillar dig" säger jag försiktigt.
"Jag gillar dig med" ler hon.
"Men alltså.. Jag gillar dig på det sättet" säger jag och kikar försiktigt på hennes reaktion.
Hon kollar storögt på mig och flackar med blicken. Jag väntar otåligt på ett svar. Men hon svarar mig bara genom att trycka sina läppar mot mina och våra läppar möts i en perfekt kyss. Jag känner direkt dem där stötarna som går genom hela kroppen.
Hon ler mot mig och jag ler mot henne.
"Jag tolkar det där som att du gillar mig med." Skrattar jag och hon nickar.
*
*
Jag trär av mig skorna och jackan och går in i köket där det fräter från stekpannan. Framför spisen står mamma. Jag slår mig ner på en av köksstolarna.
"Värst vad du var glad då" säger mamma och ler mot mig.
"Jag är glad" svarar jag. Mamma kollar bara med ett lurigt flin på mig utan att säga något mer.
"Hur var det med Alice då?" Undrar mamma för att byta samtalsämne.
"Det var bra, blir bättre för varje dag. Snart är hennes revben helt läkt." Säger jag leendes. Hon ler tillbaks.
"Du gillar henne verkligen va?" Frågar hon och stänger av spisen. Hon ställer stekpannan på bordet med ett grytunderlägg under. Jag nickar.
"Det syns" svarar hon och rufsar till mig i håret. Jag försöker göra iordning det som det var.
Alice har faktiskt varit hemma hos oss ganska mycket. Så det är inte alls konstigt att mamma tror det.
"På måndag är det skola igen ju och då kommer jag behöva jobba sent. Är det okej med dig? Jag lovar att försöka att inte jobba lika mycket längre." Säger hon. Jag nickar bara.
"Det är okej mamma."  Säger jag och ler. Ler så hon inte ska bli orolig. Båda börjar dela upp maten.
"Jag tänkte att vi kanske kunde åka och hälsa på pappa i Maliorca snart? Bara i nån vecka eller så?" Säger hon och tuggar ur maten. Jag skiner upp i ett stort leende.
"Det skulle jag så gärna vilja." Säger jag ivrigt. Hon ler. Jag har ju inte träffat pappa sedan i somras då han åkte. Han brukar åka på jobbresor i några månader hit och dit. Lite närsomhelst kan han liksom bara sticka iväg. Men jag förstår att hans jobb är väldigt viktig för honom, för oss.
När jag är färdig dukar jag av och går upp på mitt rum. Längtar efter att få träffa Alice.

17.47 Jag
Saknar dig såå mycket. Men vi ses imorgon.
När vill du att jag ska komma och ska jag ta med nått? </3
Läst 17.48

17.48 Alice💗💕
Saknar dig såå mycket också Felix <3. Du kan komma runt 13 om du vill och du behöver inte ta med nått.
17.48 läst.

17.48 jag
Kommer klockan ett <3
17.49 läst

17.49 Alice💗💕
<3
17.50 läst.

Jag och Alice är ändå väldigt kärleksfulla mot varandra. Vi skickar hjärtan och sånt. Men jag är osäker på om vi kan kalla oss för pojkvän och flickvän? Båda gillar ju varandra och så så varför inte?

Heejjj! Hur mår ni? Har världens deppdag idag. Tänker bara på massa förflutet skit som satt sina spår. Och så lider jag av avensjuka som är extremt jobbig under juletider💕😞.
Hoppas iaf ni mår bra, här är ett kapitel som vanligt kl 20.00💘.

Puss, puss och kram💘