Jag finns.. | F.S

~ Kapitel 26 ~

Jag finns..F.S

~ Felix perspektiv ~
Jag går glatt in i köket där mamma står och diskar och öppnar kylen. Jag tar ut ett äpple och lägger ner i ryggsäcken.
"Jag har bokat biljetter så vi åker till Maliorca nästa vecka" säger mamma glatt. Jag stannar upp. Sedan nickar jag.
"Aha kul.. Men Alice då?" Frågar jag.
"Jag förstår att du kommer sakna henne men det är bara en vecka." Säger hon och kollar på mig för att försöka tolka mitt ansiktsuttryck.
"Mm..bara en vecka" mumlar jag.
"Är du och Alice tillsammans?" Undrar hon. Ett leende tar över i mitt ansikte istället.
"Ja, ja det är vi" säger jag för svara henne. Hon ler bara och jag går ut i hallen. Jag sätter på mig ytterkläderna och går ut för att köra iväg till skolan.
*
*
Jag går fram till henne där hon står vid sitt skåp. Mitt huvud ploppar upp bakom skåpsdörren. Hon skrattar åt mig.
"Hej hjärtat" säger jag och kramar om henne från sidan.
"Hej Felix" säger hon och ler. Ler ett sånt leende som jag alltid smälter för. Vi går hand i hand längs korridoren mot matten. När vi går förbi Lizzie och hennes vänner kollar dem äcklat på oss. Det får mig att koka av ilska. Jag är arg för vad dem gjorde. Dem fucking bröt hennes revben!
Alice måste märkt att jag blivit arg för hon kramar min hand lite extra och ger mig en mjuk blick för att jag ska lugna ner mig. Jag gör det. För hennes skull.
Vi går in och sätter oss på samma gamla vanliga platser. Alice börjar genast sudda över sin bänk. Vad det är hon suddar förblir något jag alltid undrat över.
Läraren kommer in och ställer ner sin kaffekopp för att börja prata.
"Så jag hoppas att ni alla haft ett bra höstlov. Tänk att mer än halva hästterminen gått och det redan är början av november!" Säger hon glatt. Dock tror jag inte så många lyssnar eftersom alla verkar vara väldigt trötta.
*
*
*
Jag stryker henne lätt över håret och över hennes kind där fortfarande blåmärkena uppenbarar sig. Hon ligger i min famn. Så söt. Vi är ensamma hemma så det är helt tyst. Men ingen av oss är uttråkade. För båda två älskar att bara ligga nära varandra och känna den andras små andetag. Bara njuta av närheten.
Jag böjer mig ner och kysser henne. En perfekt kyss. Och som vanligt känns det som ett helt zoo i min mage. Men det är ingen nyhet. Så känns det alltid. Fan vad jag älskar Alice.
Vi drar ifrån och ett leende blossar upp i hennes ansikte. Jag drar henne tätare och kysser henne på huvudet. Tänk att denna underbara tjej är min. Bara min. Jag kan inte föreställa mig hur mycket jag kommer sakna henne i Maliorca. Men det är bara en vecka. Som mamma sa.
"Du Alice"
Hon nickar.
"Jag ska till Maliorca på måndag" säger jag en aning nedlåtande.
"Vad kul" säger hon och är ganska glad. Jag nickar.
"Men jag kommer inte kunna vara här och ta hand om dig." Säger jag sedan och kikar upp på henne.
"Felix, jag klarar mig." Säger hon och stryker mig över kinden.
"Jag kommer sakna dig jätte jätte mycket Alice" säger jag istället. Hon tittar på mig men istället för att svara kysser hon mig.
"Jag kommer sakna dig med"

Heejjj nu börjar skolan snart igen. Skit är ända ordet för det.
Hoppas ni gillade kapitlet och nu kommer några kapitel framöver vara väldigt korta. Ungefär som detta kapitlet och kortare.
Men men nu ska jag sluta tjata..💕

Puss, puss o kram💘