stay alive | h.s

kapitel 24

Zoes perspektiv.

Vi körde igenom hela den lilla staden när vi skulle handla. Harry visade alla sina små smultronställen. Restauranger, gamla vänners hus, en fotbollsplan, små butiker, allting som man kunde tänka sig. Vi var ute och körde i säkert två timmar. Sist, men inte minst, visade han mig glasskiosken han hade pratat om. Jag kunde inte låta bli att skratta. Det var lite gulligt, sättet han stolt visade upp den lilla glasskiosken efter allt han hade berättat.

"Där borta, där kysste jag en tjej för första gången." sa han och bet sig i läppen medan han vickade triumferande på ögonbrynen.

"Wow, vem var det?" frågade jag och tittade mot solstolarna som han pekade mot innan jag mötte hans blick. Han lutade sig fram över ratten för att se bättre och vände huvudet mot mig när han märkte min blick på honom.

"Madison hette hon. Vi umgicks i samma kretsar. Vi beundrade varandra, om man ska säga det så. Klockan var säkert midnatt och det bara hände. Det var bara hon och jag. Det var ganska hett." flinade han. Jag tittade ner i knäet och skakade lätt på huvudet. Herregud, vad mycket saker jag fick reda på.

"Vem var din första kyss?" frågade han. Jag blev nästan stum av frågan. Min första kyss hade varit hemlig ända sedan det hade hänt. Det var bara jag och killen som visste om det. Eller, han hade väl säkert berättat för sina vänner. Men för mig var den hemlig. Det var något bara jag skulle få veta. Men Harry blev den första.

"Det var med en kille från min parallellklass. Vi var på en fest, och vi satt ensamma i min kompis soffa på hennes rum. Han lutade sig fram och kysste mig. Såhär i efterhand undrar jag ifall han och hans vänner hade slagit vad om vem som kunde kyssa flest tjejer den kvällen. För min vän berättade att han hade kysst henne också. Så därifrån var det inte så speciellt längre." berättade jag. Harry skrattade tyst och lutade sig tillbaka i sätet igen.

"Ska vi gå ut?" frågade han och tittade ut över havet medan han lätt trummade på ratten. Det var inte så många på stranden, inte just där. Men en bit längre bort, utanför en restaurang, där var det fler. Jag nickade, och följde med honom ut. Vinden tog tag i håret direkt, men det var varma vindar. Jag satte upp solglasögonen på hjässan för att kunna se bättre. Vi satte oss ner på solstolarna och tittade ut över havet.

"Tack för att du följde med, Zoe." sa han med blicken fast vid horisonten. Solens orangea strålar värmde upp hans ansikte till en brunare, varmare färg. Jag tittade på honom redan innan han sa det, och kände mig som en läskig stalker. Men jag kunde inte låta bli. Det gick inte att slita blicken ifrån honom.

"Tack för att jag fick följa med." svarade jag svagt. Han vände sig mot mig och log. Jag log tillbaka. Och sen kysstes vi. Hans läppar var lika mjuka och fylliga som förra gången. Och hjärtat hoppade ur led igen. Skuttade och hoppade okontrollerat. Jag la handen mot hans bröst och hans hjärta var visst lika galet som mitt.

"Hur många kyssar har du delat här?" frågade jag och lutade pannan mot hans men tittade ner på våra knän.

"Tre, men den här var bäst. Helt klart." viskade han och mötte mina läppar igen. Sedan åkte vi hem igen. Vi värmde maten vi hade köpt med oss och satt på verandan med filtar svepta runt armarna. Jag värmde maten, och Harry letade efter filtarna som var gömda i ett skåp på övervåningen. Och där på verandan satt vi, ända tills det var stjärnklart. Och sedan, efter det, så sov vi. I hans föräldrars säng, för där fanns den enda dubbelsängen. Och så gott hade jag inte sovit på flera veckor.