stay alive | h.s

kapitel 58

Två månader senare

Zoes perspektiv.

Harry la en hand på min rygg och tryckte mig försiktigt framåt. Det var ett klassikt bröllop i kyrkan med vackra dekorationer. Alla småpratade med varandra i kyrkbänkarna. Mitt hjärta slog nervöst inför att möta Harrys familj igen. Han själv skulle fota, men hade bjudit med mig som sin dejt. Jordan satt ensam intill Harrys föräldrar på tredje bänkraden. Det kändes konstigt att se honom igen. Han såg på något sett mer fridfull ut när han med rak rygg lutade sig mot ryggstödet och slappnade av i axlarna. Det var inte den vilsne Jordan som krävde uppmärksamhet från alla runt omkring. Laura och Jake vände sig om innan vi hade hunnit komma fram till dem. Laura la handen för munnen och petade på Jordan som också mötte våra blickar. 

"Sätt dig bredvid dem. Jag kommer inte sitta med er." viskade Harry i mitt öra. Jag nickade försiktigt och önskade honom lycka till. Han kysste mig mjukt på kinden och gick tillbaka ner längs kyrkans yttersta, lilla gång. Jordan öppnade den lilla dörren till kyrkbänken och klappade försiktigt på den lediga platsen intill honom. 

"Zoe! Jag trodde inte jag skulle se dig här." utbrast Laura. Jag satte mig ner intill Jordan och log. Hon lutade sig ivrigt fram, kramade om mig och kysste mig på kinden. Jake, Harrys pappa, satt intill Laura och omfamnade mig tafatt. Jordan lutade sig lugnt tillbaka och väntade stillsamt. 

"Vad roligt att se dig igen." sa han till slut och kramade mig lätt. Han hade en vacker, mörkblå kostym på sig. Hans mörka hår såg mycket mörkare ut än vad jag mindes. 

"Detsamma. Vad fina ni är." sa jag och drog undan en lock bakom örat. 

"Du med. Vilken vacker klänning." log han. Både Laura och Jake nickade medhållande.

"Ja, verkligen." sa Jake och log mot mig.

Min klänning var smutsrosa med spets på axlar och bröst. Harry hade en näsduk i samma färg i sin bröstficka på kavajen. 

"Tack. Harry gick igen, han ska ju fota." förklarade jag. De nickade och Laura lutade sig fram framför Jordan för att berätta något för mig. 

"Jag såg fotografierna på er. Jag vet inte om det var meningen men Harry lämnade datorn öppen. När tog ni dem?" viskade hon i mitt öra. Jag svalde hårt. 

"Efter jul." berättade jag. Hon nickade kort och lutade sig tillbaka. 

"Det var riktigt vackert. Vem tog dem?" frågade hon.

"Harry tog korten på mig, jag tog korten på honom och sen tog vi några tillsammans." svarade jag. Hon nickade nöjt och blinkade med ena ögat åt mig. Jag förstod inte vad det betydde mer än att hon tyckte om det hon hade råkat se. Harry hade inte sagt så mycket mer om fotona även fast det hade gått två månader sedan de var tagna. 

 Jordan lutade sig mot mitt öra precis som Laura för att ingen skulle höra.

"Var det nakenfotografering?" frågade han sarkastiskt. Jag suckade och körde försiktigt armbågen i hans midja. Han hade kanske förändrats, men inte hans humor.

***

Harry och jag höll varandra i handen när vi gick in i den stora byggnaden som festen skulle hållas i. Den var dekorerad med vita och rosa rosor i mängder, det hängde vackra tyger i hela rummet och borden var vackert dukade. Harry lutade sig närmre och viskade i mitt öra. 

"Hennes farsa är rik." flinade han. Jag kunde inte hålla tillbaka fnisset som slank ur mig. 

"Jag ser detta." svarade jag och följde med honom fram till våra platser. Han la sin arm på min stol och lutade sig mot mig igen.