Kap.25: I Never Stopped Loving You

613 27 9
                                    

T I D I G A R E

"Vad gör du här?" Upprepar jag. 

Istället för att svara på min fråga så sätter hon sig på en av köksstolarna. Jag sätter mig mitt i mot henne och möter hennes blick. 

"Jag ska förklara" svarar hon. 

~

~~~Felix~~~

"Felix jag kan inte" mumlar hon och tar bort sin hand ifrån min. "Jag älskar Omar" lägger hon ner och tittar in i mina ögon. 

"Felix det var 3 år sedan" fortsätter hon. 

"Spelar roll Fanny, jag älskar dig fortfarande" svarar jag och jag menar det verkligen, jag älskar henne. 

"Jag är ledsen Felix" svarar hon. 

"Så det som hände sommaren för 3 år sedan betyder ingenting för dig längre?" Frågar han besviket. 

"Jo Felix, det gör den. Men det var 3 år sedan" svarar jag. 

"Har du aldrig berättat för Omar?" Frågar jag. 

Hon skakar på huvudet. 

"Jag ville inte att han skulle behöva oroa sig" svarar hon. 

"Så han både inte det?" Frågar jag.

"Nej det var längesedan. Det är över. Dessutom var det du som dumpade mig" svarar hon. 

"Men jag ångrade det, Fanny och jag gjorde allt för att få dig tillbaka" säger jag med tårar i ögonen. "Men tydligen räckte inte det" jag känner hur först en, sedan en till och sedan är hela min kind full med tårar som jag gråter för henne. Min gamla kärlek, som jag aldrig kom över. 

~~~Daniella~~~

Jag tittar på Omar som tittar förväntansfullt på mig. 

"Har du berättat om Fanny?" Frågar jag. 

"Kidnapparen har frågat och hotat mig men jag har inte sagt ett skit" svarar Omar. "Men vad har det med dig att göra?" 

"Kidnapparen hotade mig, att om jag inte berättade om henne, så skulle du dö" svarar jag. Omar nickar sakta.

"Jag har inte sagt något än, men jag måste. Jag kommer inte låta kidnapparen döda dig Omar" säger jag allvarligt. 

"Bättre det än att Fanny blir skadad" svarar han bestämt. 

"Hon kommer inte dö, som du kommer, om jag inte berättar" säger jag. 

"Var inte så säker på det" svarar han. 

"Men Fanny skulle aldrig gå med på det" säger jag. 

"Men när det redan är gjort, så kan hon inte förändra nått" svarar han. Min mobil plingar till precis när jag ska svara. Jag tar upp den och det är tur att jag sitter ner. Jag lutar mig mot ryggstödet. Jag lägger ner mobilen och tittar på Omar. Omar tittar oroligt på mig och jag antar att jag ser ganska omtumlad ut. 

"Vem var det?" Frågar Omar. 

"Bella, Fanny har försökt hoppa" säger jag och tittar ledsamt på Omar. Han flyger upp från stolen och jag ser att tårarna rinner ner för hans kinder. 

"Du måste hjälpa mig härifrån. Jag måste få träffa henne. Veta så att hon är okej. Snälla Daniella" säger han med sprucken röst. 

"Omar jag kan inte. Det ända du kan göra är att göra precis som kidnapparen vill. Annars kommer du aldrig komma härifrån" säger jag och reser mig upp. 

"Lycka till" säger jag innan jag lämnar rummet. Bakom mig hör jag hur Omar gråter. 

~~~Fanny~~~

"Felix det handlade aldrig om det. Att du inte försökte tillräckligt. Jag visste redan vad jag ville" svarar jag.

"Vad ville du då?" Frågar han. 

"Jag ville glömma denna sommar. Inte för att den varit dålig på något sätt utan bara för att jag visste att det ända aldrig skulle bli mer än en sommar romans. När vi åkte ifrån stugan så hade jag redan bestämt mig" svarar jag. 

"För att jag aldrig betydde något för dig?" Frågar han. 

"Nej för att den var så bra, så magisk och jag visste att det inte skulle fortsatta så" svarar jag.

"Men du försökte aldrig. Du gav bara upp, varför?" Frågar han. 

"Jag var för feg, Felix. Jag vet om det och jag är ledsen att det behövde drabba dig" svarar jag. 

"Fanny jag ångrar det inte, jag ångrar inget med dig förutom en sak, och det var att jag gav upp" svarar han. "Men jag är beredd på att fortsätta försöka för jag har i alla fall aldrig glömt dig, och jag ska få dig att aldrig glömma mig" svarar han.

_________________________________________

Hej!

Är det bara jag som tyckte Felix är så gullig i detta kapitlet?

Har tänkt väldigt mycket den senaste tiden hur jag vill att denna ska sluta. Ett tag skulle jag göra en fortsättning och helt plötsligt så funderade jag på att inte göra det och seriöst så vet jag inte riktigt. Jag antar att det blir bättre med en fortsättning men jag vet inte riktigt vad som ska hända där mer än att jag ska förklara allt och typ sätta ditt den som gjort det men det kanske räcker? Jag vet inte riktigt, jag funderar liksom fortfarande, haha. För ett tag sedan så skrev jag ju att det skulle bli en fortsättning men kan inte längre lova det, men jag tror det fortfarande om jag inte kommer på något smartare än vad jag gjorde 2 i natt.

Är kapitlet som vanligt nu?

Ha de gött !

// Wilma :*

Lost Love ~ The Fooo Conspiracy FanfictionWhere stories live. Discover now