Lost Love ~ The Fooo Conspiracy Fanfiction

Kap.20:Falls Into The Water

T I D I G A R E

Jag önskar bara att jag kunde få säga ett sista hejdå, få en sista puss och få höra hans röst en sista gång. Den är ju så vacker. Se hans fina bruna ögon och se hans mörka här blåsa lite. Få se hans leende när han är glad, få göra han glad. Att få se det en sista gång, hade varit värt allt.
Jag tar ett steg närmare Klippan och blundar, nu gäller det.
~
"Fanny" hör jag någon skrika bakom mig och jag hör direkt att det är Elvira. Men istället för att svara så blundar jag hårdare och tar ännu en steg närmare. Du sticker till och med mina tår ut över kanten.
"Snälla Fanny gör inte det" skriker hon och jag hör att hon kommer närmare.
"Varför?" Svarar jag.
"För att jag älskar dig, du är min bästa vän. Vi klara oss inte utan dig" säger hon och jag hör att hon har stannat.
"Snälla Fanny. Gå väck därifrån" säger hon och jag hör att hon gråter.
"Ingen vill ändå ha mig här" säger hon.
"Jag vill" säger hon.
"Vi också" jag hör direkt att det är Felix röst. Tårarna rinner ännu mer om det nu ens är möjligt.
"Snälla Fanny" det är Oscar. Vad gör dem här? Hur kan dem ha kommit hit så fort?
"Snälla Fanny gör inte det" säger Felix.
"Vi vet att det är jobbigt men vi finns här för dig" säger Oscar.
"Fanny kom" säger Elvira. Min kropp känns helt konstig. Även fast jag vill så kan jag inte flytta mig därifrån. Rädslan börjar gripa tag i mig och jag flaxar med armarna. Jag tittar ner och ser stora vågor som slår i mot Klippan.
"Fanny" hör jag Felix skrika och då faller jag.

~~~Felix~~~
När jag ser att hon faller så springer jag snabbt fram till klipp kanten med Oscar och Elvira bakom mig. När jag kommer fram så tittar jag ner och där hänger hon. Hon tittar på mig med rädda ögon och håller sig i kanten av Klippan. Jag tar hennes hand och med hjälp av Oscar och Elvira så lyckas vi dra upp henne. Jag lyfter upp henne och vi går bort ifrån Klippan. Jag sätter ner henne och vi sätter oss sedan alla bredvid henne.
Hon tittar ner i sitt knä och jag ser hur hon skakar. Jag lägger mina armar om henne och blundar.
"Fanny gör aldrig om det där" mumlar jag i hennes öra. Jag känner hur hon nickar. Ett stort leende formas på mina läppar, hon lever.

~~~Fanny~~~
Jag känner mig så dum efter allt det här men det som Wilnur sa kan jag fortfarande inte släppa. 'Det är ju dit fel att han är kidnappad!' 'Omar är värd så mycket bättre än en bitch som dig' men det som var värst och den största anledningen till att jag gjorde det var dessa orden. 'Du både bara gå och dö ingen vill ändå se dig mer'
Det var det som fick mig att göra det.

~~~Elvira~~~
Jag har länge funderat på en sak, varför hon gjorde det. Vi sitter fortfarande här, alla fyra, tysta och jag tror att alla, i alla fall killarna, har samma tanke i huvudet som jag, varför hon ville hoppa. Men jag vågar inte fråga utan väntar istället på att någon av dem andra ska göra det. Bryta tystnaden och ställa den frågan som vi alla undrar och den frågan som Fanny vet att vi vill ha svar på. Frågan är om hon ens kommer att svara på det. Jag hade nog inte gjort det. Någon måste ha sårat henne djupt, frågan är bara vem.
"Men varför gjorde du det?" Frågar Felix försiktigt och både jag och Oscar tittar upp på Fanny. Hon tittar fundersamt på oss, en efter en innan hon tittar ner i sitt knä.
"Wilnur" mumlar hon.

~~~Omar~~~
Dörren flyger upp och kidnapparen ställer sig framför mig.
"Här" säger kidnapparen och räcker fram en tallrik mat till mig. Sedan tittar hon på kroppen, som tillhör killen jag fortfarande inte vet namnet på och suckar sedan.
"Jag måste hitta någon som kan hjälpa mig att få väck kroppen" säger kidnapparen.
"Jag kan hjälpa dig" svarar jag. Endast för att jag vet att jag kan ha en chans att smita ifall jag får komma ut härifrån.
Kidnapparen skakar på huvudet fundersamt.
"Det är en alldeles för stor risk" svarar kidnapparen.
"Och du tror inte att det är en stor risk att ta hjälp av någon annan?" frågar jag.
"Inte av den personen jag tänkt" svarar kidnapparen och ler stort.
____________________
Hej på er!
Imorgon åker vi hem vilket faktiskt ska bli skönt. Vill hem till mina vänner och min katt Wilda. Måste bara berätta om en sjuk sak som hände igår. Jag är JÄTTE rädd för alla kryp. Kan till och med bli rädd för flugor ibland när jag tittar in i deras ögon xD
I alla fall så var jag av med min keps och så när jag tittar den och lyfter på den så ramlar det ut något slags djur. Den var svart och prickig och den hade vingar. Jag slängde i alla fall iväg kepsen då och skrek och sprang in i ett annat rum så fick pappa och mormor leta upp den och döda den. Asså fyfan vad jag var rädd efter det. Så började längta hem då och har typ gjort det sedan dess. Så ska blir skönt att komma hem.
Men imorgon närmar lägger upp kapitlet så kommer jag antagligen vara hemma eller påväg hem!
Så..
Ha de gött !✋
//Wilma💋