Ett

426 4 1
                                    

Jag slog upp dörrarna till den enorma skolan och lukten av kaffe blandat med rengöringsmedel slog emot mig. Jag rynkade ogillandes på näsan medan jag följde efter skyltarna som visade vägen till skolans matsal.
Matsalen var enorm och det fick säkert plats för flera tusen där inne. Jag slog mig ner på en ledig plats så långt bak i rummet som möjligt och drog upp min trasiga mobil för att fördriva tiden.
När jag gått igenom instagram två gånger kom en man i kostym in i salen. Jag följde honom med blicken och med tanke på hans klädsel antog jag att det var han som var rektorn.
Han gick fram till mikrofonen och knackade lätt på den, jag himlade på ögonen.
"Hej och varmt välkomna till ert första år på gymnasiet", började han och lät blicken svepa över rummet som var fullt av nya elever.
"Mitt namn är Roger Anderson och jag är rektor här på skolan, är det något ni undrar så frågar ni mig och är det något-", han fortsatte att prata men hans röst tonade ut och mina tankar tog över. Jag var redan trött på skolan och det har inte ens gått en hel dag. Jag kände hur motivationen flödade.
Med en suck drog jag upp mobilen och kollade igenom instagram ytterligare en gång till, men det var lika ointressant den här gången som de två andra gångerna.
I bakgrunden hörde jag hur han sa något om att våra klasser stod uppskrivna utanför och sekunden därpå rusade alla ut från matsalen.
Med en suck la jag ner mobilen i fickan igen och följde efter folkmassan.
När jag kom ut ur matsalen såg jag att min klass tydligen var en blandklass mellan ettor, tvåor och treor. Förmodligen för att det var klassen med underkända ämnen, varav jag hade underkänt i alla förutom musik och svenska som jag hade E i. Men på något vis lyckades jag ändå gå ut nian. På lappen stod det även vilket klassrum vi skulle samlas i för att ha upprop så jag styrde stegen mot min sal. Det var enkelt att hitta då skolan var noggrann med skyltning.
Jag klev in i klassrummet och fyra andra elever kollade nyfiket på mig när jag klev in. Jag slog mig ned vid en tom bänk och kollade mig omkring. Klassrummet var litet och det fanns inte så många bord och stolar.
Snart rullade fler elever in och det syntes tydligt vilka som var ettor och inte. Ettorna såg förvirrade ut medan tvåorna såg uttråkade ut.
När alla stolar var fulla förutom stolen bredvid min så kom läraren in och log glatt åt oss. Hon presenterade sig och jag lyssnade som vanligt inte utan satt och klottrade i ett anteckningsblock. Sedan körde hon ett snabbt upprop och det visades att det saknades en person. Men inte så länge till för sekunden efter så flög dörren upp och en kille med chokladbrunt ruffsigt hår stormade in. Hans armar var fulla av tatueringar och han var snygg, det var ingen tvivel om saken, men förmodligen var han en sådan som låg med allt som rörde sig.
"Förlåt att jag är sen!", ropade han så fort han kom in och avbröt därmed läraren som höll på att berätta något om läsåret.
"Du skulle bli bättre den här terminen Colin..", började läraren surt och Colin ryckte på axlarna medan han kollade sig omkring för en ledig plats.
"Ja.. jo jag vet", han styrde stegen mot den tomma stolen bredvid mig. Diskret flyttade jag mig lite längre ifrån när han slog sig ner bredvid mig. Han log charmigt mot mig och jag skulle ljuga ifall jag sa att han inte var attraktiv.  Han lutade sig mot mig och viskade "Du måste vara ny?", han luktade svagt av en blandning mellan mint och någon parfym. Irriterande nog så luktade han väldigt gott.
Jag nickade och mötte hans mörkbruna ögon.
"Colin Scott", presenterade han sig och jag nickade obrytt medan jag gick tillbaka till att klottra i mitt anteckningsblock. Jag kände hur han betraktade mig och jag kände ett sting av irritation men orkade inte tjafsa med någon det första jag gjorde så jag lät det vara.
"Så?", viskade han tillslut och jag kollade frågandes upp på honom. "Ditt namn?"
Jag skulle precis svara när läraren avbröt oss.
"Gabriella och Colin, skulle ni kunna vara tysta eller ska jag vara tvungen att kasta ut er redan första dagen?", gnällde hon och kollade anklagades på oss.
"Nej, jag ber om ursäkt Tanja", Colin gav henne ett artigt leende och läraren, som tydligen hette Tanja, såg lite förbluffad ut. Hon mumlade något ohörbart innan hon fortsatte lektionen.
"Gabriella alltså", flinade han åt mig och jag gav honom en kort blick. Han kunde uppenbarligen inte ta hintar om att jag inte hade lust och prata.
"Vad gör en så söt tjej som du i den här klassen?", han syftade förmodligen på att det var klassen med underkända betyg.
"Kan du hålla käften någon gång?", morrade jag som börjat tappa tålamodet.
"Kaxig och söt"
Jag ignorerade honom och ritade istället hårdare med pennan i blocket.
"Jag tycker om din näspiercing förresten", viskade han så nära mitt öra att jag ryckte till och kollade ilsket på honom.
"Och tatuering", han nickade mot min handled där tröjan åkt upp och visade en del av min tatuering.
"Du har ju problem", fräste jag så endast han kunde höra och drog ner ärmen på min tröja. Hans ögon glänste roat och greppet om min penna hårdnade. Av någon anledning gick han mig på nerverna mer än vad någon annan brukade göra och jag bestämde mig från den sekunden att jag hatade honom.

Bakom gallerWhere stories live. Discover now