Bakom galler

Åtta

När jag gick från Amber den kvällen hade jag tjugo missade samtal från mamma och sms som var omöjliga att tyda. Jag suckade och la ner mobilen i fickan igen samtidigt som jag fortsatte gå. Förhoppningsvis hade mamma hunnit somna när jag kom hem och min dag som faktiskt varit den bästa på länge, slapp bli förstörd.

Jag öppnade dörren försiktigt och märkte att tvn var på i vardagsrummet.
"Fan", svor jag lågt för mig själv och tänkte att ifall jag tog av mig snabbt så kanske jag hann smita upp utan att hon märkte något. Men precis när jag sparkat av mig min ena sko och kämpade med att få av den andra hördes steg och jag kollade upp. Men det var inte mamma som kom, det var Carl. Jag kollade lite konstigt på honom, vadå bodde han här nu eller?
"Din mamma sover", sa han och jag nickade då jag varken hade lust eller orkade prata med honom. Men han verkade ha andra planer.
"Hon var väldigt orolig över dig", sa han och det var något med hans ton i rösten som fick obehaget komma krypandes.
"Jag var hos en kompis och hade inte på mig mobilen", mumlade jag och gjorde en ansats att gå upp mot mitt rum men han tog ett fast tag om min handled. Jag flämtade till av både chock och förskräckelse. Min blick mötte hans och något i hans ögon sa mig att jag var illa ute.
"Du ska respektera din mor", sa han och jag svalde hårt.
"Det gör jag", jag försökte låta stabil men det kom ut som ett pip. Något med honom fick mig känna mig så liten och hjälplös. Han tog några steg närmare och tog tag i min andra handled också. Han stod så nära att jag behövde kolla upp på honom. Mitt hjärta slog hårt i bröstet. Tänkte han slå mig så få det överstökat. Men han hade andra planer.
"Man måste straffas för sina synder", sa han och jag nickade trots att jag inte förstod. Jag hade inte gjort något hemskt, jag hade bara inte svarat när mamma ringt mig.
Han backade upp mig mot väggen och lutade sig fram och kysste min hals. Jag flämtade till, vad höll han på med? Han började knäppa upp min svarta blus och jag försökte kämpa emot.
"Kämpa inte emot", morrade han och tog ett hårt grepp om min käke. Jag kved till av hans hårda grepp men försökte ändå ta mig loss. Hans blick brann av ilska och hans hand flög upp och träffade min kind med sådan smäll att mitt huvud flög in i väggen. En ilande smärta gick igenom huvudet och jag trodde jag skulle svimma för en sekund. Han drog av mig blusen och slet av min bh. Den här gången kämpade jag inte emot. Hans händer masserade hårt mina bröst innan han drog av mig mina jeans och trosor i samma veva. Sedan kollade han på mig med mörk blick och drog av sig byxorna. Han var redan hård och jag svalde gråten i halsen.
"Sug", beordrade han och jag föll motvilligt ner på knä framför honom. Jag tog ett skakigt andetag innan jag gjorde som han sa och började suga av honom. Han växte i min mun och stönade högt.
"Jävlar Gabriella, du kan din grej", stönade han och tårarna hotade att välla över. Han fick mitt namn att låta smutsigt och jag konstaterade att jag aldrig ville höra mitt namn mer igen. Han drog sig ut ur min mun och beordrade mig att stå upp, jag gjorde som han sa men när han bad mig hoppa upp på hans höfter skakade jag på huvudet.
"Gabriella", morrade han. Jag tog sats och försökte springa till köket men han fick tag i min handled och drog hårt tillbaka mig.
"Du är allt en olydig flicka", morrade han och slog mig igen. Det gjorde minst lika ont den här gången, om inte ondare. Han drog ner mig på golvet och la sig över mig. Sedan särade han på mina ben och stötte sig in. Jag skrek till av smärta och han satte en hand över min mun.
"Kom ihåg att din mamma sover", sa han och började röra sig fram och tillbaka. För varje gång han stötte in i mig gjorde det bara ondare och ondare. Mina tårar hade börjat rinna och när jag såg honom skaka av njutning knep jag hårt ihop ögonen.
När han var klar lämnade han en blöt kyss på mina läppar och lämnade mig på golvet.
Jag låg kvar en stund helt orörlig med tårarnas rinnandes ner längst mina kinder. Efter vad som kändes en evighet reste jag mig upp, smärtan dunkade i hela kroppen och jag noterade en liten blodpöl på golvet. Jag gick in i badrummet och torkade bort blodet från mina ben. Sedan klädde jag på mig en hoodie och ett par mjukisbyxor. På vägen ut snodde jag med mig en av mammas whiskeyflaskor innan jag snubblade ut ur huset. Mina tårar hade slutat rinna men varje steg jag tog gjorde ont. Jag skruvade av locket på flaskan och tog några klunkar. Jag varken äcklades av smaken eller mådde illa, jag gissar att jag ärvt det från min kära mor.
Jag letade hetsigt igenom mina fickor efter cigaretter men fann inga. Irriterat sparkade jag till en sten som far tvärs över gatan. Jaha vart fan skulle jag nu ta vägen? Knappast att jag tänkte gå till min mormor och se ut såhär. Jag fick väl helt enkelt sova ute på någon bänk. Med flaskan mot mina läppar slog jag mig ned på en bänk vid en tom busshållsplats. När jag tagit några klunkar ställde jag flaskan bredvid mig och drog upp knäna till magen och kramade om dem. Jag lutade huvudet mot knäna och kollade ut på gatan bara för att få syn på en svart bil som såg rätt snygg ut. Jag tog min Whiskey flaska och gick mot bilen. Den var fin, och jag ville ha den så jag började göra som Sonjas kompis visat och efter ett tag hördes ett klickande ljud och jag lös glatt upp. Precis när jag öppnade dörren hördes en röst bakom mig.
"Är du säker på att du ska köra när du är full?", jag snurrade runt och möttes av ingen mindre än Colin. Det var lite svårt att urskilja honom i mörkret, men visst var det han.
"Ja", sa jag och tog ner min flaska från taket.
"Du kommer krocka", fortsatte han och jag ryckte på axlarna. "Okej"
Han suckade åt mig.
"Du är full och tänker inte klart", sa han och jag kände irritationen komma farandes.
"Och vem fan är du och säga det? HPLL käften och låt mig fucking vara!", fräste jag ilsket. Han kollade på mig med höjda ögonbryn.
"Låt mig köra då", sa han och innan jag hunnit protestera hade han hoppat in. Jag suckade högt men hoppade in i passagerarsätet.
"Vart är nyckeln?", frågade han och kollade på mig i mörkret.
"Hos ägaren", sa jag och tog en klunk från flaskan.
"Du har snott bilen?", sa han med ett höjt ögonbryn som om han inte trodde mig.
"Ja?", jag kollade ilsket på honom.
"Vill du att jag ska starta den också eller?", fräste jag men han skakade på huvudet och tjuvkopplade den.
"Inte visste jag att du var så bad ass", sa han och körde ut på vägen. Han kollade med ett flin mot mig men flinet försvann snabbt och ersattes av en rynka.
"Vad har hänt?", frågade han och det tog ett tag innan jag kopplade vad han menade. Snabbt drog jag luvan över huvudet och försökte täcka mitt ansikte. Jag visste inte hur illa det var då jag inte kollat mig i spegeln men jag kunde tänka mig att det syntes för det dunkade och sved rejält.
"Koncentrera dig på att köra", muttrade jag och klunkade några klunkar av whiskeyn. Jag började bli full vilket var någorlunda känslodämpande.
Colin sträckte ut handen mot flaskan och jag höll den ifrån honom.
"Du kör", påstod jag. Fick inte jag dricka och köra så fick inte han heller det.
Han himlade på ögonen och körde in på någon parkering. Han stannade bilen och vände sig mig mot mig.
"Nu kör jag inte", sa han och jag suckade men räckte över flaskan. Han drack några klunkar och grimaserade efteråt. Jag hoppade ut ur bilen och klättrade upp på taket. Han följde mitt exempel och klättrade upp bredvid mig. Jag snodde tillbaka flaskan och insåg att halva var slut innan jag tog ytterligare några klunkar.
"Vad gör du ute nu ens?", frågade jag och sluddrade smått. Jag var full, vilket inte var så konstigt efter en halv whiskeyflaska på 40%.
"Frågan är vad du gör ute nu", sa han och pekade på mig. Han ville alltså inte prata om det, men det var helt okej för mig, jag ville inte heller prata om det. Jag räckte över flaskan och han tog emot den. Han tog några klunkar och grimaserade igen. Sedan tog han ytterligare några klunkar och en kvart senare var det bara lite kvar i flaskan.
"Gör det ont?", sluddrade han och rörde lätt vid min kind. Jag var full så smärtan var dämpad men det stack till lite när hans fingrar snuddade området.
"Inte särskilt", sa jag och inspekterade honom. Hans bruna ögon var svagt dimmiga men fokuserade på min kind. Han var klädd i en svart hoodie med ett tryck på och svarta jeans.
Jag mötte hans blick och utan att tänka efter lutade jag mig fram och kysste honom. Han smakade svagt av whiskey och kysste tillbaka. jag lät kyssen vara en stund innan jag avslutade den och utan ett ord la mig ner på rygg på biltaket. Himlen var stjärnklar och ett flygplan hördes någonstans ovanför oss.
"Varför gjorde du så för?", frågade han och kollade ner på mig så han skymde min sikt mot stjärnorna. Det tog ett tag för mig att få fokus på honom och jag kisade svagt.
"Jag är full och ville testa", sa jag och han rynkade på ögonbrynen.
"Och?", frågade han och hans dimmiga blick fastnade på mina läppar igen.
"Och?", frågade jag.
"Ja, vad tyckte du?", sa han och la sig ner bredvid mig så han låg på mage.
"Helt okej", sa jag och märkte att whiskeyflaskan låg tom nedanför bilen.
"Helt okej?", frågade han och höjde på ögonbrynet. "Jag är mer än helt okej", påstod han och jag flinade åt honom.
"Det var lite", jag pausade och letade efter rätt ord. Men min fulla hjärna kom inte på något bra ord.
"Tråkigt, typ", sa jag tillslut. Han fnös högt.
"Jag är inte tråkig", morrade han och jag flinade.
"Det är du visst", påstod jag och han såg irriterad ut.
"Men det är okej, det är inget fel på att ta det lugnt och vara lite vanilla", sa jag och kollade roat på honom. Han lutade sig närmare mig och stirrade intensivt in i mina ögon.
"Håll käften", morrade han.
Jag öppnade munnen för att säga något mer men han avbröt mig genom att pressa sina läppar mot mina. Snabbt var jag på noterna och när hans tunga slickade lätt på min läpp gav jag honom tillträde. Hans tunga lekte med med min och antagligen var det för att jag var full, men det kändes helt rätt och naturligt.
Plötsligt drog han ifrån och jag kollade lite besviket på honom.
"Jag måste-", sluddrade han och lutade sig över bilkanten. Sekunden efter hulkade han och spydde. Jag började skratta, jag vet inte varför jag tyckte det var så kul egentligen, men tydligen så tyckte jag det var kul.
"Käften", muttrade han när han var klar och torkade sig om munnen.
"Ovan?", frågade jag och syftade på alkoholen.
"Jag dricker inte", muttrade han och jag kollade förvånat på honom. Han hoppade ner från bilen och jag följde efter. Vi började gå, eller snubbla, fram längst trottoaren.
"Varför?", frågade jag när jag var ikapp honom.
"Min pappa var alkoholist", mumlade han och sparkade ilsket på en sten.
"Är han död?", frågan bara flög ur mig. Men jag var full och filter fanns inte i den världen.
"Nej, han sitter inne", sa han och drog upp ett paket cigarettet ur fickan.
"Röker du?", frågade han och höll fram en cigarett till mig.
"Ibland", erkände jag och tog tacksamt emot cigaretten. Han nickade och gav mig en tändare. Jag tände min cigarett och gav tillbaka tändaren. Solen hade börjat gå upp och jag var fortfarande full. Men det var bra, när jag var full tänkte jag inte och jag tänkte speciellt inte på händelsen tidigare i kväll.