Bakom galler

Fem

Min pappa hade dött i en överdos när jag var 10. Det var då helvetet började och mamma blev helt förstörd. Hon började dricka allt oftare och ett glas på fredagar blev till två glas hela helgen och två glas blev till en flaska varje dag.
"Ja.. ehm.. jag-", jag avslutade inte meningen utan vände bara om och gick ut från huset. Jag behövde komma bort ett tag, det här var för mycket på en och samma dag. Jag hade accepterat ifall hon höll på med marijuana, men meth var en av drogerna pappa hade tagit under en lång tid. Det var inte meth han dog av, men drogen är starkt beroende framkallande och kan ge både psykos och leda till att hon börjar ta tyngre droger.
Utan att jag tänkte på det hade jag slagit in numret och ringt. Bara efter några signaler svarade hon.
"Gabriella gumman", svarade hon och jag blev varm av hennes röst.
"Hej mormor"
"Vad har du på hjärtat?"
"Kan jag sova hos dig?", frågade jag. Hon visste att mamma drack ofta och ibland så sov jag över hos mormor när jag inte orkade vara hemma. Hon påstod att jag alltid var välkommen där och att jag inte behövde fråga innan, men det kändes bra att fråga först.
"Ja men självklart, du är alltid välkommen gumman"
"Tack, jag är där om tio minuter", och sedan la vi på. Jag var tacksam att jag hade min mormor. Mamma visste inte att jag hade kontakt med henne och hade hon vetat hade hon blivit vansinnig. Hon hade sagt upp kontakten med mormor när mormor började tjafsa om pappas drogmissbruk, och de hade nu inte talat på över 14 år.
Genom ett fönster på husen jag gick förbi såg jag familjer sitta och äta middag tillsammans. Jag kollade in i ett rött hus och såg hur en kvinna, förmodligen mamman i huset, ställde fram en kastrull på bordet. Mamman log lyckligt mot pappan och ett barn skrattade åt någonting. Det stack till i hjärtat och jag önskade att jag var den som satt och åt middag med en lycklig familj. Eller att jag åtminstone hade en familj.
Jag tittade bort och tittade ner i marken resten av vägen. Att önska och längta var bara något man blev besviken av, därför sköt jag bort tankarna på en hel, lycklig familj och försökte sysselsätta mig genom att sparka på stenar. Det verkade funka för helt plötsligt stod jag utanför mormors lilla röda hus och knackade på.
Dörren öppnades och hon öppnade sina armar för mig. Jag kramade om henne länge och lät tystnaden tala.
"Jag har bakat bullar", sa hon och inte förens då kände jag lukten av nybakat bullar. Jag log och klev in. Mormor var en person alla älskade, det fanns inget ont hos henne och hon var den enda stabila punkten i mitt liv.
Jag tog av mig skorna och följde med henne till köket där hon dukat fram ett fat med bullar och två glas mjölk. Sånna här små gester gjorde mig överlycklig och det var långt ifrån vad jag var van i. Att spendera tid hemma hos mormor var som semester om man jämförde med hemma. Jag slog mig ned på min vanliga plats och hon satte sig mittemot.
"Så vad har du på hjärtat kära barn?", frågade hon och tog en tugga av en bulle.
"Samma gamla vanliga", suckade jag och orkade inte berätta att mamma börjat med droger. Det skulle bara ge henne mer att oroa sig för och det ville jag inte. Hennes ögon sa att hon inte trodde på mig men hon frågade inte vidare.
"Jag är glad att du är här iallafall", sa hon och jag log.

Den natten sov jag bättre än på länge och när jag vaknade nästa morgon kände jag mig helt utvilad. Jag sträckte på mig i sängen och kollade runt i det lilla rummet som var som mitt. Det var inrett i rosa och bilder på mig när jag var liten var utspritt över väggarna. Även en bild på mormor och morfar när de var unga fanns där. Morfar hade gått bort för tre år sedan och jag visste att mormor tog hårdare på det än vad hon visade. Mamma hade inte brytt sig om att gå på hans begravning och hon hade blivit vansinnig när hon fick reda på att jag gick. Varför vet jag inte riktigt, men hon verkade inte alltid behöva en anledning till att bli arg utan blev arg ändå.
Jag tog upp min mobil och suckade när jag såg att klockan var över tio. Skolan hade börjat för två timmar sedan. Jag klev upp och gick ner i köket -som var samma rum som vardagsrummet- där jag såg mormor sitta i soffan och kolla på tv. Hon vände sig om och log när hon såg mig.
"Godmorgon gumman"
"Godmorgon"
"Jag tänkte att du kunde skippa skolan idag så går vi och gör något kul", sa hon och kollade förväntansfullt på mig. Det här var en av de grejerna jag älskade mormor. Hon förstod alltid vad jag behövde och även fast hon tyckte det var viktigt med skolan och liknande så förstod hon när jag behövde få annat att tänka på.
"Absolut, det låter toppen", log jag tacksamt och rostade en macka.

Efter frukost satte vi oss i mormors lilla blåa golf och åkte till en galleria i närheten.
Vi spenderade dagen på bästa sätt och hon köpte lite nya kläder åt mig, vi åt glass och skrattade oss igenom dagen.
När vi kom tillbaka hem till mormor var jag helt slut och vi avslutade dagen med att koka te och äta bullar.
"Hur är det i nya skolan då?", frågade hon och sippade på blåbärsteet.
"Helt okej", svarade jag och jag tänkte på Colin, en av de mest irriterande människorna jag mött.
"Har du några nya vänner?", frågade hon och kollade intresserat på mig.
"Nja, nej. Ingen är nog riktigt min typ", svarade jag och hon skrattade mjukt.
"Ingen är perfekt, du får vara lite mindre kräsen"
"Men alla beter sig som snorungar"
"Ge dem en chans"
Jag mumlade något till svar och vi lämnade ämnet så.