Morgonen därpå hade mormor gjort frukost, våfflor med grädde och sylt, och sedan skjutsade hon mig till skolan.
Jag tackade henne och begav mig mot mitt klassrum. Hon hade sett till att vi var där extra tidigt, så att jag "med säkerhet kom i tid". Så en kvart innan lektionen klev jag in i klassrummet och slog mig ner på min vanliga plats. Jag tog upp mobilen och kollade igenom instagram tills lektionen började.
Platsen bredvid mig var tom och jag hade precis fått upp hoppet om att Colin inte skulle komma när någon bankade på dörren och läraren slängde en irriterad blick på klockan innan hon gick och öppnade. Där stod Colin med ruffsigt hår och ett charmigt leende.
Irriterad över att han faktiskt var riktigt snygg kollade jag ner i anteckningsboken och klottrade intensivt.
"Men jag vill inte sitta bredvid henne", gnällde han när han insåg att alla platser var upptagna. Läraren gav honom en sträng blick och det såg ut som om hon skulle flippa vilken sekund som helst. Men blicken verkade funka för Colin höll tyst och slog sig ner bredvid mig med en överdrivet hög suck.
"Jag vill inte sitta bredvid dig heller", väste jag åt honom. Varför jag sa det vet jag inte, men jag kände att han behövde veta att det var ömsesidigt. Jag ogillade honom och han ogillade mig.
"Igår, när du inte var här, var en fantastisk dag", viskade han tillbaka och jag lyfte blicken för att ge honom en dryg blick. Men när jag kollade upp så drog jag efter andan. Hans ögon var svagt svullna och rödkantade. Hade han gråtit? Men det var en sådan liten skillnad att jag inte visste om jag inbillat mig. Men med tanke på att det var Colin så hade jag förmodligen inbillat mig. Istället för att svara så vände jag blicken ut genom fönstret. Det var en solig dag och några ungdomar satt utanför på en bänk och åt glass. Plötsligt fastnade min blick på en figur som såg bekant ut. Jag kisade och försökte se bättre. Det var en man med mörkt hår och... vänta, Carl? Vad gjorde mammas kille här?
"Gabriella?", läraren drog mina tankar tilllbaka till lektionen och jag kollade förvirrat mot henne. "Va?"
Hon suckade svagt "Kan du nämna alla världsdelar?", frågade hon och kollade otåligt på mig.
"Öh..", sa jag och Colin flinade bredvid mig.
" Europa, Afrika, Asien, Oceanien, Nordamerika, Sydamerika och Antarktis", sa han och läraren kollade imponerat på honom. Colin flinade åt mig och jag gav honom en sur blick.
"Tack Colin. Gabriella häng med på lektionerna hädan efter", sa hon innan hon fortsatte lektionen och jag återgick till mina egna tankar.Vid lunchen bestämde jag mig för att lyssna på mormor och ge folk en chans. Så efter att ha tagit en tallrik med spaghetti och köttfärssås kollade jag mig omkring. Min blick fastnade på ett bord med fyra tjejer och utan att tänka efter gick jag fram.
"Hej, kan jag sitta här?", jag nickade mot en tom plats och en tjej i blont långt hår och blåa ögon granskade mig från topp till tå. Jag förstod henne, tre av de hade rosa gulliga kläder på sig medan jag hade helsvart, om man bortser från mina vita sneakers, och en sleeve på ena armen, jag passade helt enkelt inte in. Sedan log hon. "Absolut"
Jag slog mig ner och jag noterade att en av de satt med fyra anteckningsblock framför sig och skrev.
"Jag heter Vanessa, det här är Julia och Linnéa", sa hon och nickade mot två tjejer som även de var blonda och blåögda. De klädde sig rätt likadant och jag insåg att jag satt mig ner med ett par fjortisar. Jag höll inne en suck och nickade med ett leende.
"Bella", sa jag och vände mig mot tjejen med anteckningsböckerna.
"Åh, det där är Amber", sa Vanessa och viftade med handen som om hon vore inget. Amber lyfte blicken och kollade ursäktande på mig. Hon hade ljusbrunt kort hår och smaragdgröna ögon. Hon var helt osminkad och väldigt söt. Jag fick känslan av att hon var den enda vettiga bland de här människorna och förmodligen deras lilla bitch. För en sekund kändes det som om jag var med i mean girls.
"Iallafall, vi satt precis och snackade om skolans snyggaste killar", sa Vanesa och pekade mot ett bord snett bakom mig. Jag vände mig om och fick syn på Colin och hans kompisar. Jag var på väg att brista ut i skratt men höll det inne.
"Och våga inte flirta med Colin, han är min", sa hon bitchigt och jag log roat.
"Åh, var inte orolig. Skulle aldrig hända", sa jag och hon kollade chockat på mig.
"Va? Han är ju typ den snyggaste killen, ever", sa hon och hennes röst gav mig svag huvudverk. Men jag skulle ge dem en chans, för mormors skull.
"Colin gillar henne också", påpekade Julia och Vanessa nickade.
"Helt klart", sa hon och jag fick bita mig hårt i insidan av kinden för att inte börja skratta.
"Åh gud, han tittade precis hit!", pep Vanessa och det såg ut som om hon skulle svimma.
Herregud, vad är det här för människor.
De fortsatte diskutera om "skolans snyggaste killar" och när de började diskutera om hur Colin skulle vara i sängen ursäktade jag mig och gick för att hämta vatten. Allt deras prat gav mig huvudverk och speciellt när de avgudade självaste Colin.
Jag fyllde mitt glas med vatten och stod kvar medan jag drack.
"Jag ser att du skaffat nya vänner", jag vände mig om och möttes av Colins flin. Jag himlade med ögonen och fyllde glaset ännu en gång.
"Deras prat ger mig huvudvärk ", gnällde jag och han såg road ut.
"De enda de snackar om är dig", fortsatte jag och han höjde på ena ögonbrynet.
"Jaså?"
"Skoja inte, dom avgudar dig", sa jag och kollade bort mot bordet där alla utom Amber satt och stirrade på oss. Colin skrattade och hans kompis ropade på honom.
"Plikten kallar, men enjoy your new friends", sa han och jag pekade finger åt honom innan jag gick tillbaka till bordet. Det slog mig att det här var den trevligaste konversationen jag någonsin haft med Colin. Men jag hatade honom fortfarande.
"Vad var det där?", fräste Vanessa när jag kom till bordet. Jag höjde frågandes på ögonbrynet.
"Vad?"
"Ja men du flirtade obviously med min pojkvän?", utbrast hon och jag brast ut i skratt. Colin, hennes pojkvän? Han verkade knappt veta vem hon var.
"Varför skulle jag flirta med honom?" frågade jag med betoning på honom.
"Ja men det syntes på långa vägar", gnällde hon och jag skakade på huvudet. Vad var felet på folk?
"Men det gjorde jag inte, så lägg ner", jag började bli allt mer irriterad men kämpade för att inte låta irritationen ta över. Jag ville ju inte bli känd som skolans bitch redan första veckan.
Hon blev tyst och jag förstod att hon gav upp.
"Ska du med och köpa kaffe?", frågade hon istället och reste sig tillsammans med Julia och Linnéa. Amber reste sig inte och jag kollade frågandes på henne.
"Hon behöver stanna och plugga", svarade Vanessa och jag rynkade på ögonbrynen. Men frågade inte vidare.
"Nja, kaffe är inte min grej. Men gå ni", sa jag och hon såg lite irriterad ut men de gick ändå iväg, utan att ta bort tallrikarna.
Jag kollade med ett höjt ögonbryn efter dem men sa inget utan slog mig ner mittemot Amber. Hon kollade förvånat upp mot mig, som att ingen någonsin skulle frivilligt sitta med henne.
"Ska inte du med dom?", pep hon och hennes blick fastnade på min tatuerade arm. Det var en sleeve med rosor, tiger och spelkort bestående av en kung och en dam. Hela min sleeve hade betydelse, men det var inget jag ofta delade med mig av.
"Nej, jag har redan nog med huvudvärk för idag", sa jag och log halvt. Det ryckte lite i hennes mungipa.
"Vad pluggar du?", frågade jag sedan och hon slog ner blicken i bordet.
"Ehm.. bara lite läxor", svarade hon och jag hade mina aningar om vad som faktiskt försiggick.
"I fyra olika block?", det syntes att hon blev stressad av mina frågor och det var absolut inte det som var meningen.
"J-jag.. ehm", stammade hon och jag tog ett av blocken och kollade på framsidan. Mycket riktigt, där stod det Vanessa. Jag kollade på det andra och där stod Julia. Jag tog boken där text täckte sidorna och det stod Amber. Hon tog sina egna anteckningar och gjorde deras läxor, gud var det dolda kameran av mean girl jag var med i?
"Du gör deras läxor", frågade jag, men det var mer som ett konstaterande. Hon vred obekvämt på sig och det såg ut som om hon ville springa därifrån.
"J-jag.. måste gå", sa hon och samlade snabbt ihop alla anteckningsböcker och sina saker innan hon försvann iväg. Jag suckade svagt och masserade mina tinningar, det där gav mig bara mer huvudvärk. Vad är det för ställe jag hamnat på?
"Jag ser att du skrämt iväg dina nya vänner", jag kollade upp och såg Colin stå med händerna lutade mot bordet. Jag log falskt mot honom och reste mig upp.
"Din flickvän trodde jag flirtade med dig", sa jag medan jag trängde mig förbi honom och började gå mot utgången. Han följde efter och slöt upp vid min sida.
"Min flickvän?", frågade han och kollade förvirrat på mig.
"Vanessa, hon blev pissed för att jag pratade med dig och frågade varför jag flirtade med hennes pojkvän", sa jag och han brast ut i skratt.
"Herregud, jag har aldrig ens snackad med bruden", sa han.
"Men hon är ju rätt snygg", tillade han sedan med ett flin och jag fnös. Fast självklart tyckte han det, hon såg ut som självaste Barbie.
YOU ARE READING
Bakom galler
Teen FictionHon snubblade ofta här i livet. På orden, på gatstenarna, på sig själv.