- Jackys perspektiv -
Jag vaknade upp med ett ryck av att jag hörde ett dunsande ljud. Snabbt satte jag mig upp och tittade mig förvirrat omrking. Jag befann mig inte i mitt eget rum utan i ett helt annat rum tillhörande någon annan. Kläder låg på golvet tillsammans med gitarrer, skolböcker och diverse småsaker. Bakom mig fanns en hög säng. Jag reste mig upp hastigt och det gjorde mig en aning yr. Jag måste ha ramlat ur sängen när jag sov och i sängen låg det en kille, Felix. Jag började få flashbacks från gårdagen och allt föll på plats - jag skulle ju sova hos Felix då jag inte hade några nycklar hem. Sakta lade jag mig ner i sängen för att inte väcka Felix som andades sina djupa andetag. Jag la mig med ryggen mot honom och blundade sedan för att försöka somna om.
Det var hyfsat ljust ute med i och med att Felix inte var vaken än känndes det konstigt att creepa omkring i hus när han sov. Plötsligt kände jag två armar omkring mina axlar och jag drogs bakåt några centimeter. Jag fnissade lite av händelsen och vände mig om där jag såg Felix fina ansikte. Jag studerade varenda liten del av hans ansikte. Hans synliga kindben, födelsemärket på hans högra käkben. hans långs ögonfransar, hans felfria hy, allt! Hans ögonlock öpnndes sakta upp och hans blåa ögon tindrare mot mina. Han låg i flera miuter och tittade på mig, på samma sätt som jag legat och kollat på honom innan. Jag vände bort blicken då och då för att det kändes en aning obekvämt men varje gång jag kollade upp på honom kollade han på mig på samma sätt som innan.
"Vad kollar du på?" frågade jag efter en stund.
"Dig" svarade han enkelt. Fan vilken dum fråga. Det var väl klart som korvspad att han kollade på mig då det var det enda han gjort de senaste tio minuterna. "Jag gillar att kolla på fina saker" fortsatte han. Det är nog det klyschigaste man kan säga, men i mina öron lät det ändå speciellt.
"Frukostsugen?" frågade han sedan och inte förens då upptäckte jag hur hungrig jag var. Jag nickade och satte mig upp i sängen och Felix gjorde samma sak. Han blottade sitt perfekta sixpack och man kunde inte låta bli att snegla lite på det, han måste ha sett att jag kollat så han flinade lite. När Felix begav sig till toan drog jag på mig en mörkröd sweather och ett par gråa mjukisshorts då det var det som låg längst upp i min väska. Jag hann precis dra på mig mina kläder innan Felix kom tillbaks från toaletten - fortfarande i bar överkropp. Han tittade på mig med ett litet leende och gick sedan bort för att plocka fram något att klä på sig.
"Vad har du lust att göra idag?" frågade han och tittade på mig med ett blygt leende. Jag slog mig ner på sängen och ryckte på axlarna. Faktiskt så hade jag ingen aning om vad jag ville göra helst var det nog bara att ta det lugnt eftersom det hade varit full fart hela helgen. Hela min kropp var utmattad och inte utvilad som den egentligen borde varit då man hade lov.
"Spelar ingen roll" svarade jag enkelt och tittade mig omkring. I ögonvrån såg jag hur han nickade och sedan drog en tröja i blått över huvudet. Det var en sådan där enkel tröja utan något tryck som han hade dragit på sig och även fast den var enkel så var den snygg. Av det jag hade lärt mig från Felix håll var att han nästan alltid gick klädd i väldigt vågade, utåtstickande kläder och därför blev det nästan lite konstigt för mig att se honom i alldagliga kläder.
"Vi kan väl äta frukost först och sedan känna vad vi vill göra?" föreslog han och tittade lite smått busigt på mig. Som svar på frågan reste jag på mig och gick bort till den vita dörren i anslutning mot övervåningens ganska lilla allrum. Jag öppnade upp dörren och tittade mig sedan omkring. Eftersom det hade varit mörkt i huset igår när vi kom hem så hade jag knappt lagt märke till hur det såg ut. Det var egentligen inget speciellt utan såg ut som en övervåning tillhörande vilken familj som helst med en soffa, fåtöljer, platt-tv, lite olika spelkonsoler och fjärrkontroller liggandes huller om buller.
"Förlåt för stöket, jag har inte hunnit att städa" ursäktade Felix när han slöt upp vid min sida.
"Det är lugnt, jag har det inte direkt mer städat jag själv" svarade jag och log lite smått. Han nickade och greppade sedan tag om min hand för att dra mig nerför trappan till köket. Nere i köket så låg det två stycken pizzakartonger på bordet med två halvätna pizzor från natten igår. Vi hade suttit och ätit av dem inne på hans rum, i hans säng innan i däckade. Han hade dock hunnit med att gå ner med kartongerna och ställt dem här innan han hade somnat.
"Vi har inte så mycket hemma så duger det med typ smörgåsar?" frågade han och öppnade upp kylskåpsdörren för att se vad han hade i det.
"Ja, det funkar bra. Jag är inte direkt van vid att äta någon sorts hotellfrukost varenda morgon" svarade jag och ryckte lätt på axlarna medan han gick bort till skafferiet.
"Du vet Alida, hon ska alltid ha pannkakor till frukost så jag måste alltid stå och steka dem i typ tjugominuter innan vi kan äta frukost" suckade han och plockade fram ett paket med lingongrova och ett med vetekakor.
"Tur då att jag inte gillar pannkakor" flinade jag som svar och följde honom med blicken när han gick runt i köket och plockade fram diverse saker som han hade tänkt att vi skulle äta av. Direkt när han hörde att jag sade att jag inte gillade pannkakor så vände han sig om.
"VA? Hur kan man inte gilla pannkakor?" utbrast han och slängde efterblivet med armarna. Jag skrattade till och skakade på huvudet, det var faktiskt inte så gott utan det smakade mest deg, det var sliskigt och man blev inte direkt mätt på det. Det kanske funkade om man åt någon slags pannkaka till efterrätt eller med fyllning av något men inte till frukost eller till lunch.
En diskussion om för och nackdelar med pannkakor sattes direkt igång och Felix var envis med att vinna argumentationen. Tillsist så lade vi ner den då vi konstaterade att det inte fanns något riktigt svar eller argument som var rätt eller fel. Vi började sedan äta vår frukost i lugn och ro när vi hade gett oss. Under frukosten så sade vi inte så värst mycket, det var mest maten tysta mun för oss.
"Vet du vad Jacky?" frågade Felix när vi hade gått upp på övervåningen igen för att i princip inte göra någonting alls. Hans armar virades om min kropp så att han stod med hans mage pressad mot min rygg. Innan jag hade hunnit svara så hade han redan börjat på hans nästa mening.
"Du är faktiskt väldigt väldigt fin och det hoppas jag att du vet, jag tycker om dig" orden var vänliga men fortfarande så kändes det inte rätt att höra dem från honom. Fortfarande var det som att jag var hans rebound och att han så fort som han fick chansen skulle gå tillbaks till Alida eller till någon annan tjej som var bättre än mig.
"Felix, snälla kan du sluta vara en sådan klängapa. Du gjorde precis slut med din flickvän, om ni nu ens har gjort det, och därför känns det inte rätt att du är på mig och försöker få ut något av mig. Det funkar inte att gå till en annan tjej direkt efter ett uppbrott utan du måste tänka igenom ditt val av vad du gör innan. För tillfället så tror jag att du sörjer henne och därför är det lika bra att du kommer tillbaks till mig när du känner att dina känslor för henne har svalnat om några månader eller så'' slängde jag ur mig och tog mig ur hans grepp. Han suckade och tittade ledsamt på mig. Snabbt började jag packa ihop de få grejerna jag hade använt och slängde ner dem i min väska innan jag slängde den över axeln.
"Men jag tycker om dig" försökte han.
"Felix, du känner inte ens mig och hade du gjort det så hade du aldrig sagt det" kastade jag ur mig och gick mot dörren i rummet.
''Vart ska du?'' ropade han efter mig.
"Jag går för att låta dig tänka igenom allt'' ropade jag tillbaks och satte fart nerför trappen. Jag visste inte vart jag skulle men en sak var säker och det var att jag skulle iväg härifrån. Kanske inte så länge men ett tag så att han kunde få tänka igenom allt.
YOU ARE READING
On my way - The Fooo fanfiction
Fanfiction"Jag tappade bort mig i henne, hon var något av det finaste jag hade sett i mitt liv. Jag kunde inte förstå varför jag inte hade lagt märke till henne tidigare. Tillsammans med henne ville jag vara, inte bara för en natt utan för all framtid. Dock v...