On my way - The Fooo fanfiction

42 - the best thing

- Jackys perspektiv -

Efter en heldag på grönan så hade jag och Felix äntligen landat hemma hos honom måttligt trötta efter den långa dagen. Jag kunde erkänna att vi båda var lite halvt irriterade på varandra efter en lång diskussion på bussen hem om diverse saker. Han och jag hade inte alltid samma åsikter om saker och ting och därför rök vi lätt ihop eller vad man skulle säga. Den här gången handlade det ännu en gång om Alida som jag såg att han smsade med. Visst, jag lät honom skriva med vem han ville men det var klart att jag blev en aning fundersam när han började ta kontakt med sitt ex - igen. På något sätt kändes det lite som att han när som helst skulle få för sig att bara byta ut mig mot henne för att hon erbjöd någonting som jag inte kunde ge.

Han hade i alla fall tyckt att jag var löjlig som frågade varför han skrev med henne och att jag var ännu mer löjlig när jag förklarade att jag var orolig. Han tyckte att det bara var patetiskt att jag skulle få för mig att han skulle byta ut mig eftersom att han tyckte att han hade gjort verkligen allt för att få mig att gilla honom. Hur sant det var kunde jag inte riktigt avgöra då jag hade fallit pladask för honom ganska direkt men om det var för att han var han eller om det var för att han var den där killen tjejer i vanliga fall föll för kunde jag inte heller avgöra.

"Kom här Jacky", försökte Felix och höll ut armarna mot mig när vi hade kommit in på hans rum. Jag blängde surt på honom och istället för att krama honom så satte jag mig på sängkanten.

"Vadå, är du fortfarande sur?" frågade han och tittade på mig innan han slog sig ner på sängen bredvid mig.

"Nej jag är inte sur jag är bara irriterad på att du inte kan stå för att du fortfarande gillar Alida", mumlade jag och sökte runt med blicken överallt i hans stökiga rum förutom på just honom. Jag kände lite senare en arm som lades om mig och hur han drog mig närmre intill honom.

"När ska du förstå att det är dig jag gillar och ingen annan? Jag berättade ju det för dig idag vid lunchen hur mycket du berört mig och mitt hjärta på så kort tid. Måste jag hela tiden sitta och berätta för dig att det bara är dig jag vill ha?" Han lade sin hand mot min kind och smekte den försiktigt innan han vinklade mitt ansikte mot honom så att jag tittade rätt in i hans grönblåa ögon. Sakta men säkert så lade han min lugg bakom mina öron och fortsatte sedan att studera mitt ansikte.

"Men förstår du inte att jag blir sårad när du hela tiden ska hålla på och skriva med henne?" frågade jag och svalde allt saliv som hade bildats i min mun. Han skakade på huvudet.

"Fortfarande, det är inget mellan mig och henne!" försökte han.

"Ja, sådant har jag ju hört förut också", kontrade jag direkt fortfarande med blicken rätt in i hans ögon som blev allt mer ledsna.

"Kom du inte ihåg hur sårad och ledsen jag var efter jag och Alida hade gjort slut? Något sådant vill jag aldrig ska hända igen, aldrig och nu menar jag verkligen det." Hans röst var sprucken och jag kände genast hur skuldkänslorna började bubbla runt inom mig.

"Du vet hur mycket jag hatar par som är otrogna med varandra och håller på. Tro mig, skulle jag ha något intresse av Alida så skulle jag berätta det för dig och sedan göra slut", fyllde han i med samma ledsna ton på rösten.

"Jag vet, förlåt", mumlade jag och tittade ner på mina händer som jag hade knäppt ihop med varandra, sedan tittade jag på hans tomma ensamma. Försiktigt krokade jag lös mina egna händer från varandra och tog istället tag i en av hans tomma.

"Du behöver inte be om ursäkt, jag förstår att det är lätt att missuppfatta det där med Alida. Om du vill så kan du få läsa igenom vår konversation för jag är inte rädd att visa vad som står där." Han tittade ner på våra nu sammanflätade händer men tittade genast upp på mig igen när jag hyssjade honom.

"Shhh, jag litar på dig, förlåt jag bara överreagerade", sa jag tyst. Han nickade och gav mig sedan en lätt puss på kinden innan jag kröp upp i sängen där jag lade mig tillrätta mot väggen. Kort efter det så kröp även han upp i sägnen och lade en arm om mig.

"Som jag sagt så många gånger - jag älskar dig och du är det bästa i mitt liv", viskade han tyst och snuddade sedan lätt vid mina läppar.