- Jackys perspektiv -
Jag vaknade till en ovanlig tyst lördagsmorgon. Oftast brukade mamma och pappa bråka medan Zack sprang omkring med ett fåtal av hans vänner. Sängen var sådär härligt mjuk och idag kändes täcket lite extra fluffigt. Jag drog ur min mobil från laddaren och kollade igenom mina sociala medier. Egentligen var det ingen idé att kolla då ingen hade uppdaterat under natten och det inte fanns något att kolla på mer än gårdagens bilder och uppdateringar. Endast några amerikanska kändisar var det som hade uppgraderat sina konton och jag orkade knappt lägga tid på att gilla deras bilder. Jag kollade klockan, redan halv tolv. Tröttsamt kravlade jag upp mig ur sängen och tassande över parkettgolvet ner till köket. Det knöt sig i magen av den obehagliga tystnaden, och det blev inte bättre när jag såg mamma och pappa stå stelt bredvid varandra med en undrande Zack framför sig.
"Jaqueline, vi har en sak att berätta" mamma sa det tyst och en tung klump bildade sig i magen. Jag hade en aning om vad det kunde vara, men även om jag många gånger hoppats på att de skulle kasta ut sig de fyra orden, så ville jag inte höra de nu.
"Vi ska skilja oss" pappa bet sig löst i läppen och mamma hade sin blick ner i marken, hon tog ett djupt andetag innan hon började prata.
"Som ni kanske märkt så har jag och pappa inte varit vänner på senaste, och vi vet att detta inte är bra för er. Ingen kommer att må bättre om vi fortsätter såhär och vi har kommit på en lösning."
"Gillar ni inte varandra längre?" Zack tittade frågande på dem och det tog ett bra tag innan ett svar kom ut.
"Vi gillar varandra, men inte på samma sätt längre. Vi tror inte heller att ni trivs så bra med våra bråk och att det helt enkelt skulle bli bättre om vi inte bodde tillsammans."
Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra mina händer skakade och jag andades snabba andetag. Mamma och pappa gav dåliga bortförklaringar om hur det skulle se ut i framtiden. Jag avslutades deras tjatter med ett tyst "jag går ut". Jag drog på mig ett par svarta jeans och en vanlig hoodie och begav mig sedan ut genom dörren. Så fort jag nuddade asfalten med mina converse så kom tårarna. De forsade i mängder och jag kunde inget göra för att hindra de. Darrande drog jag upp mobilen ur framfickan och skickade klickade på sms appen. Jag ville skriva till någon om hjälp och denna någon var för tillfället Felix dock ville jag inte tynga ner honom med mina problem - det kändes inte bra. Efter att ha velat om jag skulle eller inte så skrev jag in ett meddelande till honom i konversationen.
"Felix, kan du snälla komma hit? Det är jätte viktigt"
Jag klickade på skicka och satte mig ner på närmaste parkbänk. Den var kall och ett täcke av gåshud la sig över min kropp. Ett par vindar drog förbi mig och fick mitt toviga hår att bli ännu mer tovigt. Inte mycket senare surrade det till från fickan. Den bländande skärmen träffade mig ansikte tre ord från Felix.
"On my way"
VOCÊ ESTÁ LENDO
On my way - The Fooo fanfiction
Fanfic"Jag tappade bort mig i henne, hon var något av det finaste jag hade sett i mitt liv. Jag kunde inte förstå varför jag inte hade lagt märke till henne tidigare. Tillsammans med henne ville jag vara, inte bara för en natt utan för all framtid. Dock v...
