Little Trophy

28

Oscar har ännu inte kommit hem, och det är sent. Klockan närmar sig tolv på natten och jag kan inte sova.

Fotografiet på mamma ligger bredvid mig i sängen. Tankarna har snurrat i huvudet hela kvällen, och jag funderar på den smärtan jag kanske gett henne. Ibland funderar jag på ifall jag kanske bara borde stannat i England.

Stegen utanför dörren får mig att blunda hårt. Jag puttar in fotografiet av mamma under kudden och försöker se ut som att jag sover helt.

Dörren knakar lite när den öppnas och min andning blir tyngre. Jag vet att personen är inne i rummet nu, för att jag hör dörren stängas.

Jag känner doften av parfymen. Den är Ogges. Han sätter sig ner på sängkanten och jag känner hans blick på mig.

"Är du vaken?" Frågar han och jag svarar inte. Han lyfter på täcket och jag sväljer hårt. Jag ligger i jeansen, och jag känner hans hans smeka mitt lår.

Jag öppnar ögonen och ser på honom. Försöker se förvirrad och nyvaken ut.

"Vad gör du?" Frågar jag tyst. "Vad gör du här?"

Han hyssar mig och hans hand placeras över min jeansknapp. Han knäpper snabbt upp den och jag försöker resa mig upp.

Han rynkar på ögonbrynen och drar ner mig i sängen igen. Lägger sig över mig och jag försöker putta av honom.

"Våga säga något till Oscar." Väser han i mitt öra medan han med sin tyngd på mig försöker få av mig jeansen. "Jag kommer personligen döda dig."

Jag känner att gråten börjar komma. Jag hör mig själv vädja till honom att sluta, att gå av mig och att låta mig va. Men han mumlar hållkäften tillbaka. Jag ser upp i taket istället och biter mig i läppen för att inte skrika. För att inte gråta. Kanske borde jag det.

Jag vet att jeansen är av och mina underkläder med. Jag vet att han ska ta ifrån mig det finaste jag har kvar nu.

Det gör ont. Hans beröring gör ont och allt gör ont. Jag gråter tyst och säger att det gör ont. Men han fortsätter, håller för min mun och håller undan blicken från mig.

"Snälla." Vädjar jag när han släpper min mun. "Det gör ont, slu-"

Hans hand läggs omkring min hals och hårdnar. Jag får knappt luft och orden kommer inte längre fram.

Jag stirrar upp i taket som är suddigt för tårarna. Smärtan försvinner när jag tittar bort. Jag lämnar min egna kropp.

--------

På morgonen efter vill jag inte resa mig ur sängen. Men jag blir upptvingad.  Min kropp gör ont när jag sätter på mig ett par rena mjukisbyxor och underkläder. Jag stirrar på kläderna på golvet, som jag vägrar ta i.

Med nya kläder på mig så går jag bort till sängen. Jag ser att på det vita lakanet finns det en blodfläck efter mig.

Jag lägger täcket över det och går sedan ut ur rummet. Jag minns inte hur jag somnade igår, eller när han lämnade mitt rum.

När jag går ner från trapporna så hör jag Oscars röst. Jag hör även att han är i sällskap med Ogge.

När jag är framme vid matbordet så möter jag Ogges blick snabbt. Jag tittar bort och sätter mig ner vid min plats.

"Sovit gott?" Frågar Oscar och jag nickar bara. "Jo det är så att jag åker till New York ikväll."

"Jaha." Svarar jag hest. Allt jag tänker är att han ska dra med mig dit.

"Ogge har erbjudit sig att ta hand om dig under dagarna jag är borta."

Jag tittar upp och vill nästan skrika nej. Men orden kommer inte. Dem fastnar i halsen.