Jag försökte faktiskt komma på bra bortförklaringar så jag inte skulle behöva gå på Alec's töntiga fest. Tyvärr fick även Alice en inbjudan, vilket ledde till två timmars av övertalade från hennes håll. Nu står jag alltså här utanför en stor, vit villa med musik på högsta volym.
"Kom nu!" Säger Alice exalterat och börjar att gå mot huset i hennes alldeles för höga klackar. Alice kanske tvingade på mig en klänning, men högklackat kan hon aldrig få på mig. Jag håller mig till mina enkla svarta vans. Vi går tillsammans fram till husets ytterdörr. En våg av nervositet sköljer över mig, men jag håller masken uppe och ler stelt mot Alice. Jag har aldrig varit tjejen som festar mycket. Såklart har det hänt en eller två gånger, men självaste grejen med att festa har aldrig fallit mig i smaken. Varför jag är så nervös, vet jag inte. Kanske det är för att jag antagligen kommer stöta på Alec, eller så är jag bara en aning tveksam om det här fortfarande är en bra idé.
Alice öppnar dörren och en unken doft att svett, alkohol och spya fyller mina näsborrar. Med osäkra steg går jag efter henne in i hallen. Jackor hänger hänger slarvigt på krokarna, men minst hälften utav alla ytterkläder ligger på golvet. Vi kliver över alla kläder och fortsätter in till köket. Alice får syn på en av hennes vänner, som jag inte känner, och försvinner åt hennes håll. Själv blir jag ensam kvar i köket. Jag brukade ha ett väldigt stort umgänge och vänner från alla olika håll. Man skulle kunna säga att jag var väldigt populär, men när jag gjorde slut med Oscar så sjönk min status till botten. Alice var den enda som stod kvar vid min sida, och hon är nu den enda personen som jag litar på.Jag suckar djupt och låter blicken vandra runt över personerna i rummet. I ett hörn står en tjej och en kille och grovhånglar. I ett annat står två tjejer och ser ut att äta upp varandra. Jag vänder mig mot bordet som är fyllt med flaskor och norpar åt mig en mugg. Jag fyller den med cola och vänder sen klacken mot vardagsrummet. Alkohol försöker jag undvika, eftersom förra gången jag drack så blev jag bokstavligen påkörd. När jag når min destination slår jag mig ner i soffan bredvid någon kille och inte känner igen och studerar min omgivning. Tjejer med försmå kläder, översminkade ansikten och sönderfärgat hår dansar vilt framför killar som kollar på dem med hungriga blickar.
"Hej"
Jag vrider på huvudet och möts av två isblåa ögon. Jag granskar hans ansikte ingående tills jag ännu en gång möter hans ögon. Jag har aldrig sett honom förut, så antingen är han äldre än mig, går på en annan skola eller så är han ny i trakten.
"Hej" säger jag högt för att överrösta musiken.
"Du ser ut att ha väldigt roligt" skrattar han och jag flinar svagt. Jag ska precis öppna munnen men avbryts av personen jag helst vill undvika.
"Mike!" säger Alec och pressar ner sig mellan mig och killen som då antagligen heter Mike. "Mina två favoritpersoner på ett och samma ställe" flinar han och lägger sina armar på mina och Mike's axlar. Att Alec är alkoholpåverkad går inte att missa och jag skakar äcklat av mig hans arm.
"Häng med och dansa" sluddrar Alec, och jag förstår att meningen inte är riktad mot mig. Han svarar något i stil med "Jag kommer" och Alec ställer sig upp och går med vingliga steg mot någon blond tjej med brösten upptryckta till hakan.
"Känner du Alec?" frågar jag och Mike skrattar svagt.
"Ja, vi är barndomsvänner" svarar han och kollar på Alec som nu står och dansar med en helt annan tjej.
"Jag ska inte störa längre. Du borde gå till honom" säger jag och ska precis ställa mig upp men blir stoppad av honom när han tar tag i min handled.
"Du stör inte. Du rubbar hela min existens" säger han och ett flin sprider sig på mina läppar.
"Citerar Eeva Kilpil" säger jag och skrattar, vilket han instämmer på.
"Attans, du kände till det. Jag som försökte imponera lite" säger han och ler.
"Oroa dig inte, jag är ganska imponerad"
A/N:
Gissa vad jag ska göra nu.. Laga mat! Snälla döda mig :((

YOU ARE READING
Addicted
Teen FictionMaybe it's not about the happy ending. Maybe it's about the story. Av: linniegrundmark ©Copyright 2016 Bästa placering Tonårsromaner #2