...Wilmas Perspektiv...
"Fan va långt vi får gå nu Wills" klagar Oscar på sitt retsamma sett och jag suckar tyst.
"Ah det var ju inte direkt mitt fel din klump" svarar jag utan att kolla upp från marken. Jag sparkar till en sten som är storleken större än gruset på vägen.
"jo, hade jag vart själv hade det inte slutat bara sådär" säger han och jag sneglar upp på honom, han flinar och jag kan inte rå för att le.
"Nej, den hade slutat ändå, men då hade du fått vandra ända till skolan själv. Jag är bara med som sällskap så va snäll och var tacksam över att jag är här" morrar jag och han skrattar till, lägger armen runt mina axlar och drar mig närmare honom.
"Jag är jätteglad att ha dig med mig, för då betalar du bensinen vi behöver köpa sen" skrattar han och jag puttar surt bort honom innan jag skrattar jag med. För bara några minuter sedan stannade hans Cross moppe, vi var på väg till skolan men kom knappast halvvägs. Vi fick putta upp den på en parkering i närheten och lämna den där, därifrån har vi nu gått. Vi kommer antagligen komma försent till skolan, men vad gör det, det är ändå snart sommarlov.
Solen steker, jag svettas som en gris och allt jag vill är att slänga mig i vattnet, en fredag som denna hade strandfest suttit fint, även om jag vet hur kallt vattnet är så suktar jag efter att bada."Jag vill bada Oscar" klagar jag och sparkar till en ny sten. Det gör ont i min fot som bara pryds av glittriga sommar sneakers. Jag ångrar inget över att jag bara har korta svarta shorts och vit T-shirt på mig idag. Det är det smartaste draget hittills, även om jag tidigare funderade på att ta de långa jeansen istället, då himlen var grå av moln som senare försvann.
"Jag tror Felix och hans kompisar skulle till stranden ikväll, vi kan la åka med" Säger Oscar och förvånat höjer jag på ena ögonbrynet, vilket jag vet att Julie stör sig på, mest för att hon själv inte kan.
"Vem fan e Felix?!" frågar jag och Oscar rycker på axlarna.
"En kille i vår parallellklass, vi börja prata efter en match en gång, en kompis" svarar han och jag nickar, en av de ända kompisarna jag inte fått reda på.
"Okej, vi drar la dit, ska vi säga till Julie?" frågar jag och han nickar. Jag drar upp telefonen ur bakfickan och går direkt in på min och Julies konversation via sms.
Till: Kexet
Skickat: 07.36
Tjena Kexet! Ska du med till stranden i kväll? några ska ha strandfestFrån: Kexet
Skickat: 07.38
Ja, David och jag prata om att gå på den också, så ja nu blir det ännu bättre!Jag skickade en tumme upp till svar och tryckte ner telefonen i bakfickan igen. Skolan var nu bara fem minuter ifrån oss, och om jag inte minns fel började vi 07.30 idag. Vi ökade takten och kom fram på mindre än tre minuter. Snabbt slängde vi in våra grejer i skåpen och gick ihop mot klassrummet.
"Oscar, Wilma. 10 minuter försena. Varför?" Läraren kollar dömande på oss och jag ville krypa ihop bakom Oscar, även om det inte var vårt fel.
"Vi skulle ta moppen till skolan men den dog på vägen så vi fick gå, förlåt" svara Oscar och läraren ler snett.
"Sätt er" säger hon bara och jag suckar lättat när jag tungt sätter mig ner bredvid killen jag satt bredvid förstadagen. Under lektions tiden när läraren inte pratade med hela klassen satt alla och skrev i sina block, tysta var de flesta också.
"Ska du till strandfesten i kväll" frågade jag, jag visste att han var bra kompis med Felix, det hade jag sett i korridoren.
"Ja, hurså?" frågar han drygt och jag himlar diskret med ögonen.
"Undrade bara, förlåt" svarar jag lika spydigt tillbaka och jag såg på honom att han skämdes över sitt bemötande.
"Förlåt, jag är bara trött, låter jätte dryg då" säger han med blicken ner i bänken.
"Lugnt, är likadan" svarar jag och han nickar.
"Wilma, Omar var tyst e ni snälla" suckar läraren från andra sidan klassrummet. Lektionen slutade fortare än vad jag först trott, alla lämnade klassrummet, även så jag och Oscar. Jag mötte upp Julie vid dörrarna, hon hade tidigare varit hos tandläkaren och kom därför sent hon också. Värmen är olidlig och jag ser fram emot att bada, oavsett hur kallt det kommer vara, jag ska bada.
YOU ARE READING
Night Changes | f.s
FanfictionDu kanske inte tror det, men jag är inte sårbar. Jag är hårdare än sten, kallare än is. Helt utan känslor. Jag blir inte kär, jag kan inte brytas ner. Eller så ligger det alldeles för långt in under mitt skal, mitt hårda tjocka skal. Jag kanske ba...