Förra veckan, när vi var ute vid stranden, hade jag sagt att jag ville tälta. Jag vet egentligen inte varför, jag avskyr tält. Instängd i en plastpåse till bastu som blir fuktigt och varmt under natten, du vaknar upp i en pöl av ditt egna svett. madrassen man sover på är inte alls det samma som sängen där hemma och det låter hundra gånger mer. Men i vilket fall som helst hade det kommit på tal, och det hade bestämts. Vi skulle ut och tälta, jag och Felix. Vi bestämde också att vi skulle ta tre vänner var med oss. Och så skulle det bli, nio ungdomar i ett tält, ett stort tält.
Jag hade valt att ta med mig Noe, Amelia och Julie. Felix tog med sig sina så kallade bästa vänner, Ogge och Omar, och till min lycka Oscar.
"Här blir bra!" säger Amelia och släpper ner sina grejer på marken. Jag kånkar mig fram med mina grejer och släpper utmattat dom bredvid hennes.
"Super, vem har tältet?" frågar jag och Ogge kastar fram tältet.
"Hulken har det" säger han och jag fnyser.
"Hulken? ta inte i kära du" flinar jag och han skrattar kort. Alla lägger ner sina saker utspritt på marken runt omkring där vi tänkt placera tältet. Det tog oss en timme, att sätta ihop tältet. Med mycket argumenteringar, olika åsikter och tankar. Till slut fick Ogge, ägaren av tältet, delegera hur vi andra skulle bära oss till och snart stod tältet upp.
"Fyfan, nu vill jag bada" säger jag och torkar mig i pannan med handryggen.
"Jag med" instämmer Noe som trött sitter på marken. Hon reser sig upp och går bort till sin väska, bär den med sig in i tältet och jag följer efter med min väska. Amelia är snabbt efter oss och vi börjar rota fram våra badkläder. Killarna börjar byta om utanför tältet. När vi lämnar tältet går jag först ner, för att visa vägen till strandkanten. Handdukarna lägger vi ifrån oss på en sten och vi går ner till havskanten.
"Felix! Ta ett kort på oss!" ropar Amelia som stannat kvar vid handdukarna och si telefon under tiden vi andra tagit oss ner till vattnet. Hon kommer springandes mot oss och jag kollar frågande upp från mina fötter som sjunker under sanden.
"Ogge får ta kortet, han kan sånt" säger Felix och räcker telefonen till Ogge. Amelia ställer sig bredvid Ogge och kollar fundersamt ut över havet, solen är på väg ner, det har inte hunnit mörkna men himlen börjar svagt bli rosa.
"Flytta er mer åt höger, och Ogge du tar kortet ungifär här ifrån, lite snett" säger hon och går fram till mig och drar mig till platsen hon vill ha oss på och springer där efter snabbt fram till Ogge för att se så allt stämmer innan hon springer och ställer sig med oss.
"Le!" säger Ogge och jag sträcker ut tungan. Det klickar från telefonen x anta gånger innan Amelia stoppar honom.
"Toppen! Tack!" ler hon när han räcker tillbaka telefonen. Amelia är lite av en instagramkändis, hon lägger inte (Som jag) upp random bilder på kattungar på sin instagram, bakom hennes bilder ligger mycket jobb och planering. Hon har flera följare och flera likes på sina bilder. Det är roligt, visst är det. För det är samma Amelia som innan hennes instagram konto växte, nu finns bara den där kort stunden hon tar kort "För att hon måste lägg upp på instagram" Men det tar max 5 minuter. Efter den lilla fotograferingen hoppar vi i vattnet, vi badar tills solen gått ner, och vattnet börjat kallna, då går vi upp till tältet igen. Oscar tänder en brasa och vi andra bytar om. Efter att vi grillat korv och ätit tills vi alla är mätta hämtar vi ut filtar och täcken och sätter oss runt elden. Felix virar in sig och mig i en filt och jag lutar huvudet mot hans axel och studerar trött eldens flammor som sprakar framför oss.
"Vi sover på stranden inatt" viskar jag och han kollar frågande ner p mig, som om han undrade om jag talade sanning.
"Okej" svarar han bara tyst efter en stund och ja ler. Klockan går och alla försvinner in i tältet. Felix tar på sig ansvaret att släcka elden och jag går in ihop med de andra De somnar fort, redan innan Felix hunnit släcka elden. Med filtarna i famnen och den stora tjocktröjan från adidas ( en gång ägd av min storebror) över kroppen går jag ut igen. Elden har slocknat och Felix står i väntan på mig lutad mot ett träd. Han greppar tag om min hand och vi går ner till havet igen. Högst upp på stranden är sanden fortfarande varm och mjuk. vi lägger oss ner och jag slänger filarna om oss. Jag lägger upp huvudet på Felix bröst och kollar upp mot den stjärnklara himlen.
"Godnatt Wilma" mumlar Felix och kysser mitt hår.
"Godnatt Felix" viskar jag och sluter sedan ögonen.
Instagram: supergurkan62 ♡
-------------------
Har inte uppdaterat på dar och nätter. Herregud. För er som inte följer min Instagram vet inte att jag haft utbyte med Tyskland, så denna veckan har det bott en tysk här, strävigt men roligt. Så nu är jag helt slut och känner egentligen bara för att sova.
Har er vecka varit bra?
ily ♡
YOU ARE READING
Night Changes | f.s
FanfictionDu kanske inte tror det, men jag är inte sårbar. Jag är hårdare än sten, kallare än is. Helt utan känslor. Jag blir inte kär, jag kan inte brytas ner. Eller så ligger det alldeles för långt in under mitt skal, mitt hårda tjocka skal. Jag kanske ba...