Night Changes | f.s

10

Jag hade suttit på trottoaren i flera minuter i väntan på Oscar, han skulle vara hos mig vid sex och efter det skulle vi möta upp Julie och David på macken vid sju, men klockan börjar ticka väldigt nära sju och vi kommer inte hinna till macken i tid. Inte för det, Julie kan vänta, men det är inte likt Oscar att vara sen.

"Jag är här!" Jag rycker till av den plötsliga ljudet och vänder snabbt huvudet mot vänster, där ser jag honom komma springandes och jag ställer mig upp.

"Tur för dig" svarar jag bara och börjar gå, utan att hälsa eller nått. Han kommer upp vid min sidan och vi fortsätter mot macken.

"Ni är sena" är det första Julie påpekar när vi kommer fram och himlar med ögonen.

"Oscars fel, nu går vi" säger jag och de nickar. Julie och David går framför mig och Oscar, de håller hand, Julie fnissar allt som oftast åt det David säger och ibland hinner de pussas.

"Känslan av att vara tredje hjulet i ett förhållande" säger jag och Oscar kollar frågande ner på mig.

"Jag är ju här" säger han en aning sårat och jag nickar.

"Japp, tredje hjulet i ditt förhållande också ju" svarar jag och ler mot honom innan jag kollar lättat fram och ser stranden.

"Skaffa pojkvän då" mumlar han surt och jag suckar.

"vad åt du till frukost vännen? lägg ner den dryga attityden och kom tillbaka sen" säger jag, klappar honom menande på ryggen innan jag springer ner på stranden. En hel del sitter i sina solstolar med en burk öl i handen, längre bort sitter ett tjejgäng och har picknick på fyra röda strand filtar, Jag undrar hur lång tid det kommer ta innan dom sitter här, bland oss. Några andra som tillhör vår 'grupp' står i en klump, dom också med varsin ölburk. Det står en fryslåda full med dricka och jag går dit, för att göra som de andra och mingla runt med min ölburk. Jaa sätter mig ner på huk framför lådan och rotar runt efter något som skulle falla mig i smaken. Jag bestämmer mig till sist för att ta en coca cola burk.

"Wolli!!" Samtidig som jag reser mig upp igen ropar den välkända rösten, det finns bara en person som någonsin har kallat mig 'Woll-e' som den lilla roboten i filmen fast han använder i istället för e, för han tycker det är gulligare. Jag vänder mig om, ler och pekar där efter finger mot honom. Han skrattar, kommer fram till mig och kramar om mig, fulla Max är mycket kärleksfullare än den nyktra.

"Maxi!!" svarar jag efter kramen och han låter sin arm ligga över min axel, han är trotts allt inte så full, än.

"tänk att man ska behöva gå ända till stranden för att träffa dig" skrattar han lågt.

"Ja, tänk att det ska vara så? varför gick vi inte bara de 10 m som är mellan våra dörrar istället?" frågar jag och han rycker ovetande på axlarna.

"Nädu, Vems bror tror du får hämta oss i kväll? din eller min?"

"Min, frågar vi din är vi körda. Han skvallra ju för mamsen"

"Sant, din kanske till och med kommer och joinar, vem vet"

"Nej vem vet" mumlar jag och drar mig ur hans grepp, han går bort till sina kompisar igen och jag sätter mig ner på en träbänk. Kollar ner över stranden, lägger märke till allas småsaker. Först letar jag upp Julie och David, de står i klumpen, Davids hand ligger i bakfickan på Julies jeansshorts. Längre bort i solstolarna sitter Oscar, Han har en tjej i knät och de skrattar ihop åt något killen i solstolen bredvid sa, samma tjej som på festen. Just när jag funderar på att gå och plocka åt mig en burk öl och slinka in i konversationen de i högen har sätter någon sig ner bredvid mig, förvånat sneglar jag åt sidan, det är ingen mindre än Sandman, Felix Sandman. Han kollar inte på mig, men han vet att jag sneglar på honom. Han sitter lätt framåt lutad med en ölburk mellan händerna och blicken långt bort vid solnedgången. Jag drar undan blicken och kollar ner på min tomma coca cola burk.

"Har du någonsin funderat över framtiden?" Jag förvånas över hans djupa fråga, jag kollar förvånat på honom men han rör inte blicken från solnedgången,

"Det var det djupaste du någonsin sagt" svarar jag och om jag inte såg helt fel drog det i hans smilband. "Men som svar på din fråga, nej, inte speciellt detaljerat" han nickar.

"Det har jag" denna gången kollar han mot mig och ler svagt.

"Vad tänker du på då? när du tänker på framtiden"

"mesta dels hur mitt eget liv kommer se ut, men ofta händer det att jag funderar över hur andra kommer ha det" jag nickar, han förvånar mig mer och mer för varje gång vi möts. "Om framtiden är inom de närmaste minuterna, vad tror du kommer hända?" han kollar djupt på mig och flinar lätt.

"Jag vet inte, inget speciellt" svarar jag, även om jag fattar att något kommer hända, något speciellt.

"men det vet jag" svarar han och jag nickar.

"Jaha, tell me"

"Kan jag få ditt numer?"

-:-:-:-::-:::-:::-:-:::-:-::-/:-:--::-::--::-:-

Hur många av er har fått sommarlov?
Jag har det inte, men på onsdag, då jävlar..

ily ❤️