Night Changes | f.s

45

"jag kan inte prata med dig när du tittar bort" utbrister jag halvt förtvivlat när Felix tomma blick vänds ner i backen och bort mot fönstret. Aldrig hade jag känt en sådan stress, hjärtat pumpade i tusen och orden skar sig i halsen, händerna skakade och det kändes som benen skulle ge vika vilken sekund som helst.
"snälla, ge mig två sekunder innan du ger upp" ber jag, tårarna rinner långsamt ner för mina kinder och lämnar glansiga spår efter sig.
"Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå, jag vill hinna säga allt innan jag ska gå...."
"Det var han som ville kyssa mig" Jag lyfter min skakiga hand, och lägger den mot hans arm, men han plockar bort den lika fort och backar ännu ett steg ifrån mig. Hjärtat i mitt bröst faller isär, som glaset som tappas i backen. Det gör ont, så ont att det känns som jag snart ska dö, smärtan är obeskrivlig. Ingenting jag säger spelar längre någon roll, är det nu som det tar slut? slut på riktigt?
"Felix!" min röst har aldrig varit så svag, så darrig och otydlig. Han har spräckt min bubbla, allt jag under så lång tid byggt upp faller samman och kvar står mitt svaga, ynkliga jag kvar. Det känns som att blotta sig, jag känner inte igen vem det är som står där, på svaga ben med tårar rinnandes ner för kinderna, det är inte jag. Han vänder mig blicken igen, tårarna har runnit ner för hans kinder också, det kan han inte dölja. Ögonen är lätt röda och blicken säger alldeles för mycket.

"Hur många gånger har du inte sagt det nu?" hans röst brister vid flera tillfällen under den korta meningen, men mitt hjärta brister ännu fler. Han är så trött på mig, så besviken och ledsen. Jag hade vart lika besviken och trött på mig själv, om det inte vore för hur lite av mig det var som fortfarande stod kvar.

"Vad ska jag säga för att i alla fall få dig att må bra. Jag kan inte se dina tårar rinna, speciellt inte när det är jag som är anledningen till det. Jag vet att du varken kan eller vill förlåta mig, jag är fullt medveten om det. Men kan jag bara få dina tårar att sluta rinna så är det något" Med ett stort andetag fick jag kraft för att säga den långa, tunga meningen utan att falla mot marken. Han tittar på mig, även om huvudet är sänkt en aning.

"Säg det inte, visa mig" Det som glittrar i hans ögon är inte längre besvikelse, det är förväntan och upphetsning. Jag väntar ut, försöker läsa honom mer än vad jag redan gjort innan jag tar steget fram, ett långt steg, så att våra kroppar står millimeter ifrån varandra. Jag stryker försiktigt tummen över hans kind, torkar bort spåren efter hans tårar och pressar mjukt mina läppar mot hans. De smakar salt av tårarna som länge runnit. Jag sluter ögonen, mina klibbiga ögonfransar vilar mot mina kindben och andningen går från snabb till långsam på sekunder. Felix andas tungt ut, innan han långsamt backar mig upp mot väggen.

"Förlåt" får jag ur mig i en längre utandning men jag tystas snabbt av hans hungriga läppar.

"mhm" svarar han kort och jag kan inte undgå det leende som pryder mina svullna läppar. Min hand letar sig automatiskt upp i hans nacke, försiktigt drar jag mina fingrar igenom hans mjuka hår. Felix drar försiktigt och med varsamma rörelser sin hand upp för min sida så att en rysning går genom hela kroppen. Med ett lätt tryck mot hans bröstkorg särar jag på våra läppar och det är med en förvirrad blick han kollar mot mig. Jag flinar kort innan jag drar honom tätt intill mig igen.

"ta av dig tröjan" mumlar jag och han flinar kort innan han drar tröjan över huvudet, innan han hungrigt, men samtidigt passionerat pressar sina läppar mot mina igen.
"min tröja då?" frågar jag förvånat men med den där skämtsamma tonen i rösten, som får Felix att flina och ivrigt dra tröjan över huvudet på mig.

"Detta är bara för i kväll" för första gången på vad som känns som en evighet kollar Felix allvarligt på mig, jag nickar och slingrar armarna runt hans nacke.

"Jag lovar" svarar jag innan jag pressar mina läppar mot hans ännu en gång. Han besvarar kyssen snabbt, och vänder mig ifrån väggen, bort mot sängen.
"Jag lovar"

UPPDATERING!!!

mitt största förlåt, har varit mycket i skolan den senaste tiden och tiden har helt enkelt inte räckt till, jag hoppas att uppdateringen ska bli bättre från och med nu!
Ska bli såååå skönt med sommarlov! När får ni sommarlov?

ily ♡