Night Changes | f.s

26

Klockan sex vaknade vi, av solen som tog sig upp över horisonten. Håret var fullt av sand och likt så kläderna, men jag hade sovit gott. Det fick bli ett morgon bad, när de andra också vaknat. Eftersom vi sov nere på stranden vaknade vi tidigare, dels för att vi saknade tältets skydd och var en aning närmare vattnet.

"Ska vi börja med frukosten?" frågar Felix med sin morgon hesa och raspiga röst och jag nickar. Vi tar filtar med oss upp till tältet igen och börjar pocka upp frukosten ur kyllådorna.

"Jag väcker de andra" säger jag när allt är uppe ur fryslådorna. Felix nickar kort och sätter sig på huk framför elden han precis fått fart på. Jag drar upp dragkedjan på tältet och går in till dom andra som ligger i den varma svettiga luften och jag blir direkt varm av att gå in där.

"God morgon!" säger jag högt och sparkar lätt i allas madrasser.

"Åhh håll käft" morrar Noe irriterat och vrider sig om så hennes madrass knarrar. Oscar sätter sig tröt upp och gnuggar sin i ögonen innan han drar en hand genom håret och trött kollar upp på mig.

"God morgon" säger han och jag ler. Om det är någon som har grov morgonröst är det Oscar, jag tror inte jag hört någon med så raspig röst på morgonen.

"Vi har plockat upp frukosten så ni får komma ut nu" säger jag och drar av täcket från Amelia som fortfarande snarkar.

"Jag kommer" mumlar hon i sömnen och jag nickar. Oscar reser sig från sin madrass och drar på sig sina mjukisbyxor och en tjocktröja och följer trött med mig ut ur tältet. Ogge och Omar är först ut ur tältet efter det och strax efter kommer Noe och Amelia. Vi börjar med frukosten och under tiden alla brer sina mackor går Ogge för att väcka Julie ännu en gång. Efter att vi alla ätit en lugn frukost tvingar jag med de ner till sjön igen för att bada. De är som sovande zombies när de följer med ner och jag små ler åt dom hela tiden. Men efter att vi badat en stund är de alla mycket piggare och glada vilket gör det mycket lättare att plocka i ordning efter oss och ta ner tältet. Det tar oss två timmar att få allting klart och få platsen att se ut som när vi kom.

"Vill du hänga med mig hem? mamma vill bjuda dig på lunch" säger jag till Felix efter att han sms:at med mamma om körningen.

"Gärna, men jag är ofräschare än jag vet inte vad" säger han och jag nickar.

"Det är lugnt, tro mig. Mina bröder luktar alla svett och duschar väldigt sällan" säger jag och han skrattar.

"Okej om du säger det så" ler han och lägger en arm runt mina axlar. Framme vid vad man skulle kunna kalla en vändningsplats, mötesplats, parkering, vad som helst egentligen. Där står tre bilar och jag går med sällskap av Felix och Oscar fram till mammas bil. Vi lastar in våra grejer och där efter säger vi hejdå till de andra och åker iväg. Vi lämnar av Oscar hemma hos honom och kör därefter hem till oss.

"Du kan lämna dina grejer i Bilen Felix, vi kör hem dig sen" ler mamma innan hon går in i huset. Felix nickar och plockar upp min väska och börjar gå mot dörren. Jag spring ikapp och vi går in. Det låter från alla håll, musik, skrik, skratt, spisen, dammsugaren, ja allt i huset låter.

"Vi kan gå till mitt rum så länge" säger jag och går upp för trappan och in på mitt rum.

"Coolt rum" säger Felix och lägger väskan på sängen innan han sätter sig ner bredvid den.

"Tack, tror jag" säger jag och sätter mig på skrivbordsstolen och snurrar uttråkat runt. "ursäkta ljudvolymen förresten" säger jag förlåtande.

"Det är lugnt, hos mamma låter det typ likadant" säger han och rycker på axlarna.

"Hos pappa är det alltid tyst, det spelas lugn och fin musik, ibland rockmusik när han är på humör, men där är nästan alltid lugn, lång musik i bakgrunden. Där är alltid städat och rent" säger jag och Felix nickar.

"Samma hos min, fast han lyssnar bara på rockmusik så högtalarna sprängs, där är aldrig städat och han dricker bort sina dagar, men nästan det samma" säger han och kollar in i min vita vägg.

"Är du där ofta?" frågar jag och han skakar på huvudet.

"Nästan aldrig, bara ibland när jag bråkat med mamma eller nått, men jag försöker undvika honom så gått det går" säger han och jag nickar.

"det är så svårt för mig att sätta mig in i det, jag har aldrig haft det så, och jag vet aldrig vad man ska svara eller säga. Men jag finns i chatten" säger jag och ler mot honom. Han skrattar kort och nickar.

"inga problem, vi håller knappt kontakten jag och farsan, så det stör mig inte speciellt" säger han och jag nickar. Där efter ropar mamma att det är mat och vi reser oss upp samtidigt. Vi går ner till köket, där är hela familjen samlad. Max har redan börjat äta och William är nästan klar med sin första portion.  Vi sätter oss ner på de två lediga platserna och alla kollar på Felix.

"Nämen Felix! Vad gör du i mitt hus?" frågar Max och skrattar kort.

"Jag blev bjuden på lunch" säger han och jag börjar sleva upp pasta på min tallrik. Där efter lägger alla sin fokus på maten igen och börjar prata om andra saker, saker som inte rör mig.

"Tack ännu en gång för maten och skjutsen" säger Felix när vi senare lämnar av honom hos sig. Vi säger hejdå och åker där efter hem igen. Så fort jag kommer upp till mitt rum och lägger huvudet på kudden somnar jag. Det hade varit en lång helg, med lite sömn och många äventyr, det kör slut på en rätt fort.

Instagram: supergurkan62 ♡

-----
Vad vill ni ska hända? Har lite ideetorka....

ily ♡