31

817 22 8
                                    


Felix: Du kom aldrig igår......

Jag har stirrat på sms:et i minuter, jag känner mig tom, helt mållös. Det knackar på dörren och jag rycker till under täcket.

"Är du vaken Wilma?" det är Max.

"Jag sover" svarar jag och knäpper ner telefonen och drar täcket tightare runt mig.  "kom inte in" lägger jag till, jag hör tydligt hur skakig jag låter på rösten, och det kommer göra att han går in ändå. Som jag trott öppnas dörren och jag suckar. 

"Hur mår du?" frågar han försiktigt. Jag försöker höra om han gått längre in i rummet eller om han står kvar vid dörren.

"Jag mår bra, bara lämna mig ifred" tårarna bränner bakom ögonlocken vare sig jag vill eller inte. Jag kan inte förklara känslan, det är som allt som fanns i hjärtat tar sig ut ur ögonen. Som om man stuckit hål på en påse med vattnet, allt bara rinner ur.

"Det låter inte så" svarar han och jag suckar, slänger täcket åt sidan och ställer mig upp ur sängen.

"Men så är det, gå ut här ifrån, nu!" säger jag och böjer undan ansiktet.

"Wilma du kommer inte klara allt själv" han kollar medlidande på mig, istället för att svara puttar jag honom mot dörren. Men tyvärr är han starkare än mig och håller emot.

"Max, kan du bara gå" denna gången hörs det att jag gråter, och syns säkert också. Han stannar upp och lägger sina armar runt om mig och hans hand stryker tröstande min rygg. Det är som att bägaren rinner över i den sekunden, tårarna bara rinner och jag känner mig svag, svagare än någonsin. Jag står bara där, med ansiktet gömt i hans axel och tårarna rinnande ner för kinderna.

"Jag vill inte känna såhär, få det att sluta Max" gråter jag och jag kan se leendet på hans läppar.

"Det är något du måste gå igenom, finns inte så mycket att göra mer än att palla sig igenom det jobbiga. Han var en skitstövel och inte värd din tid mer" säger han tröstande och jag nickar, han var en skitstövel.

*Telefonen ringer*

Vi båda kollar bort mot telefonen på min säng.

Felix lyser upp skärmen.

"Svara inte" säger Max bara och puttar tillbaka mitt huvud mot hans axel. Ringsignalerna ljuder länge, och det är en plåga att lyssna på, men till slut tystnar det. Det dröjer dock inte länge innan den ringer igen, och igen, och igen.

"Stäng av telefonen" ber jag och Max nickar, släpper mig och går fram till telefonen, håller inne avstängningsknappen tills skärmen blir helt svart. Max reser sig upp ur sängen igen och jag stryker handryggen under ögat för att torka bort så många tårar som möjligt. Han kramar beskyddande om mig igen och jag sluter ögonen.

"Vill du jag ringer Julie?" frågar han försiktigt efter en stund, utan att släppa på kramen. Jag skakar på huvudet, just nu är Max närhet den ända jag behöver.

"Kan du stanna här med mig?" frågar jag och jag kan känna hur han nickar.

"Jag kommer snart, välj ut en bra film så länge" ler han och kollar mig i ögonen, jag ler försiktigt och nickar innan han går ut genom dörren och stänger efter sig. Jag går tillbaka till min säng, datorn som ligger på golvet bredvid drar jag upp i knät och jag börjar leta efter en bra film. Jag väljer filmen The blind Side och hinner precis plocka fram den när Max kommer in genom dörren igen. I händerna har han två skålar med glass och jag ler, snällare bror får man leta efter. Han ställer ner skålarna på nattygsbordet och lyfter upp täcket innan han sätter sig ner bredvid mig.

"Vilken film blir det?" frågar han nyfiket och jag vänder skärmen mer åt hans håll. "Har hört att den ska vara jätte bra! starta igång den" säger han och räcker mig den ena glasskålen.

"Tack" säger jag svagt när jag tar emot den och han ler.

"Någon vis man lärde mig att glass läker trasiga hjärtan" flinar han och jag nickar.

"En vis man minst sagt"


------

Vill se the blind side jag med, min syrra kollar på den i skolan (vi ska kolla valfri film på engelskan och sedan berätta om den typ) och jag som sitter bredvid tjuvkikar hela tiden och den värkar jätte bra! ska försöka kolla på den under jullovet.

Så jag tipsar den! Tipsar även den jag kollar på, Pay It Forword (skicka vidare) den har ett väldigt fint budskap <33


ily ♡

Night Changes | f.sWhere stories live. Discover now