#TrappedNasa conference room kami ngayon. May meeting kami with Emman. They are planning to build a new floors of rooms for Architecture department. Donation 'yon galing sa mga ka business partners nila sa UK. Nag usap na sila Tito Zan about that at na aprubahan. Kailangan nga lang pag usapan kong saan itatayo.
"Nag usap kami nila Tito Zan sa maaaring pwedeng pagtayuan. Ang suggestion niya, pwede malapit sa maze. Since it's more spacious..." Emman explained it in front of us.
Nasa harap siya ngayon kasama ang babaeng assistant niya. Her name is Natalie Llanares, she's the Dean's niece. She seemed uncomfortable in her sit that she needs to have a peck on the guy beside her.
"More informations will be delivered by Miss Natalie. Miss, you may the floor..." Umupo na si Emman sa gilid ko.
Bahagya akong nag taas ng kilay sa babaeng nasa harap. Hinhin siya,oo. Panay ang sulyap niya kay Dandrev. She would blushed every damn time Dandrev looks at her. Whats wrong with this parasite?
Tinignan niya ulit si Dandrev. I darted my eyes on him and I saw him smiled. I smirked. Talaga naman, Oo.
"You alright?" Tanong ni Emman na nasa gilid ko.
"Yeah." Tipid kong sagot.
Natapos na ang meeting. Masama ang panimpla ko sa babaeng 'yon. I bet she's just staring at Dandrev the whole hour she's having her discussions.
Lumabas na ako sa conference room at nakita si Emman sa pasilyo hawak ang cellphone niya.
"Emman..." nag angat siya ng tingin habang ako'y papalapit sa kanya.
"Uuwi kana?" He put his phone on his pocket.
"Yes. By the way, thank you for this oppurtunity. I am really happy 'bout this." Masigla kong sinabi.
Dahan dahan kaming bumaba sa hagdanan.
"Well, its not really my idea,though. Idea yun ng friend ko..."
"That Natalie Llanares,your assistant?" Tanong ko at mapaklang ngumiti.
His brows creased. "Do you have any problem with her?"
"No, of course not! I find her great!" Syempre half meant 'yon.
He just chuckled. "Dont worry. She's just like that whenever she acts." He smiled.
"Nako! Kung ganyan siya kumilos pagtatawanan siya ng ibang tao." Umiling ako.
"Oh! I really like you na." Panunuyong boses ni Natalie ang narinig namin sa ibaba ng hagdanan na nakahawak sa braso ni Dandrev.
Natigilan kami ni Emman at nagtinginan. Tumikhim si Emman at nakuha namin ang atensyun nilang dalawa.
"Emman! I was looking for you. Dandrev is about to help me." Malambing niyang boses pero para sakin nagiging haliparot na siya. "Hi!" She even waved her hand.
Tumango lang ako't ngumiti. Didn't know she could be this worst, huh?
"Mauuna na kami,Cee." Isang halik sa pisngi ang ginawad niya sakin na ikinagulat ko. "Lets go,Natalie."
At tuluyan na siyang bumaba na agad namang sumunod ang babae sa kanya.
I stared how his gaze followed Natalie's movement until she's out of sight. Nang mawala, tiningala niya ako. Nakasandal siya railings habang nakatingin sa akin. Taas noo akong naglakad at nilagpasan siya.
Duh! Why would this institution hired some immoral employee? This is a formal school for God's sake!
Naiwan ako dahil tinapos ko lahat ng pendings at back logs ko sa opisina. Kaya halos lupaypay ako at pagod umuwing mag isa.
![](https://img.wattpad.com/cover/111055870-288-k43129.jpg)
BINABASA MO ANG
Trapped(Completed)
General Fiction"May mga bagay na pwede at hindi pwede. May mga taong pwede pero hindi dapat." How will you freed yourself from being trapped to your past? Letting go from it will never be easy. Pain won't leave you until it's ready to leave. Now tell me, will you...