Wherever You Are || Luke Hemmings | Book 1

Kapitel 4

Luke's P.O.V

'' NI SKA.....FÅ FÖLJA MED OSS PÅ TURNÉN! '', skrek jag, Ashton, Calum och Michael i kör.

Alex och Zoe tappade hakan, och bara stirrade med uttryckslösa blickar på oss fyra. Vi svalde nervöst. Det här var inte riktigt den reaktion vi hade väntat oss. Vi hade mer väntat oss massa skrik och jubel, inte två uttryckslösa blickar. Dock reagerade Zoe efter ungefär en minut, och började skrika, hoppa och jubla. Där var den reaktion vi hade väntat oss.

'' Är ni seriösa? '', skrek Zoe och hoppade upp och ner på stället. '' För att om ni inte är det så kommer jag att slå ihjäl er. ''

Vi skrattade och nickade till svar. Därefter började äntligen Alex att vakna till liv. Hon började skrika och hoppa upp och ner, precis som Zoe.

'' Men hur? '', skrek Alex.

Jag tittade Zoe rakt i ögonen.

'' Vi förstod att vi inte kunde vara utan er i hela två månader, så vi pratade med lite personer. Det blev en hel del argument, men vi lyckades lösa det tillslut. Dock kommer ni inte få hänga med oss direkt, eftersom att dom två första veckorna på hela turnén är dom jobbigaste. Så ni möter upp med oss efter två veckor i Italien. Så istället för att vara utan varandra i två månader, är det nu bara två veckor. '', log jag.

Zoe förstod att jag pratade direkt till henne. Efter det hon hade sagt i skolan, gick det upp för mig med. Jag skulle inte klara av att vara utan Zoe i två månader. Hon är min andra halva.

Alex och Zoe sprang och kramade oss allihopa. När jag väl omfamnade Zoe hörde jag hennes lena röst viska till mig.

'' Tack. Tack så mycket. '', viskade hon till mig. 

Jag höll om henne ett bra tag. När vi väl släppte varandra så stod Alex, Calum, Ashton och Michael och stirrade på oss. '' Vad? '', sa jag och Zoe i kör. Dom bara flinade, och sa ingenting mer. Jag tittade på Zoe, och hennes kinder hade skiftat från normala till en aning röda. Hon mötte min blick och log blygt. Jag log tillbaka, och kände redan på mig att vi hade gjort rätt beslut med att ta med dom på våran turné.

___

Zoey's P.O.V

Två veckor. Två veckor, ska jag vara utan min bättre halva. Det är mycket bättre än två månader, men det är fortfarande fjorton dagar. Jag har aldrig varit borta från Luke en hel dag på sju år, och att plöstligt behöva vara borta från honom i fjorton dagar känns inte helt kul. Men jag försöker ändå skjuta bort dom negativa tankarna och välkomna dom positiva. Jag ska få besöka fyra länder med mina bästa vänner. Italien, Spanien, Frankrike och till sist England. Plus att jag ska få möta ett av världens största pojkband, One Direction. Men det absolut bästa, är att jag ska få spendera en massa tid med min allra bästa vän. Dock kommer dom vara ganska upptagna, men det är ingen fara. För dom dagarna som jag och Alex inte kan spendera med killarna, dom kommer vi antagligen  spendera på stranden, i någon galleria eller bara hänga på arenorna. Den här sommaren kommer iallafall bli episk, det vet jag redan nu. Men den tanken, slöt jag mina ögon och föll långsamt in i drömmarnas värld.

____

3 veckor och 6 dagar senare. Fortfarande Zoey's P.O.V

Ikväll var sista kvällen med killarna. Efter imorgon kommer vi inte att ses på två hela veckor. Men istället för att deppa, hade vi alla bestämt oss för att träffas hemma hos Alex och ha en sleepover, eftersom att hennes föräldrar var bortresta för tillfället. Men först var det en liten skolavslutning som stod på schemat. Ingenting speciellt, utan det var bara ens klass och ens lärare som träffades och fikade.