Blommor under kudden, båda drömde om varann ~ Dante Lindhe

Kapitel 16

25 juli 2018
Dantes perspektiv

Igår spelade vi på Åland. Den spelningen var grym och hela publiken var dunder!

Vi har precis kommit i land från båten mellan Åland och Stockholm. Just nu väntar vi bara på att Valter ska komma med minibussen så vi kan åka mot Norrköping där vi ska spela på Hugo Parkfestival ikväll.

Jag är ganska trött eftersom det blev en hård utekväll igår och en tidig morgon idag. Men jag är också taggad inför spelningen ikväll.

"Hallå Dante, kommer du eller?" säger Axel och drar mig tillbaka till verkligheten.

"Tänker du på Alina igen eller?" säger Noel samtidigt som jag sätter mig i bilen, där de andra sitter och väntar på mig.

"Nej, faktiskt inte. Tänker på att jag är trött efter utekvällen igår" svarar jag.

"Har du hört något mer från henne förresten?" frågar Valter nyfiket.

"Nej, jag var ju dum nog att inte tänka på att fråga om hennes nummer sist. Så nu vet jag inte om jag ens kommer träffa henne igen" svarar jag samtidigt som jag suckar uppgivet.

"Får hon dig att glömma saker eller? Först glömmer du att fråga vad hon heter och sen när vi väl har lyckats hitta henne och träffar henne så glömmer du att fråga om hennes nummer så du kan hålla kontakten med henne" säger Fabian.

"Men hallå smartass, du följer henne på Instagram, skriv till henne där. Eller fråga om hennes nummer där i alla fall" säger Ludwig och dumförklarar mig.

"Men tror du inte att det blir stelt då? Att skriva där menar jag" frågar jag tveksamt.

"Nej? Du skrev ju till henne när vi släppte Still" svarar Ludwig.

"Tror ni hon kommer på någon mer av våra spelningar?" frågar Noel.

"Hon sa väl att hon skulle på Grönan. Men det kan du ju starta konversationen med att fråga Dante" svarar Ludwig.

"Fan! Hon vill inte försvinna från min hjärna. Det är 18 dagar sedan jag träffade henne men jag har tänkt på henne konstant sedan dess. Det är som att jag inte kan släppa henne" säger jag förtvivlat.

"Dante, jag tror du är kär eller i alla fall på väg att bli kär" säger Carmelo.

"Du måste skriva till henne! Tänk om hon är 'the love of your life' och du missar henne bara för att du är för feg och tror att hon bara gillar dig för att du är känd" säger Victor.

"Vi finns här för dig och stöttar dig och hjälper dig. Men du måste skriva!" säger Marco.

"Bjud i alla fall in henne till efterfesten efter Grönan, så kan vi ta det därifrån i alla fall" säger Fabian.

"Ja, det är jobbigt att se dig såhär och att du inte gör något åt det. Om du inte gör något åt det så måste du gå vidare och släppa henne, för det funkar inte såhär" säger Noel allvarligt.

Efter spelningen

"Det där var maxat" säger Ludwig samtidigt som vi springer in i vår loge.

"En av de bästa spelningarna!" säger Axel exalterat.

Jag älskar verkligen att vara på turné. Vi får se nya städer och se och träffa våra fans och göra det vi gillar. Vi får visa fansen allt vårt hårda arbete som vi har lagt ner resten av året.

Visst, det är ganska uttröttande att bo på nya hotell hela tiden, men jag älskar allt det andra. Att sen alla våra vänner är med gör allt mycket bättre.

Den bästa känslan är dock att se uppskattningen och glädjen hos våra fans när vi kliver upp på scenen.

Det enda som hade kunnat göra den här sommaren och turnén bättre hade varit om Alina hade varit med.

Det är ganska sjukt ändå, jag känner knappt henne men vill ändå ha med henne på allt vi gör. Men det kanske är som Carmelo säger, jag kanske är på väg att bli kär i henne...