Tur i oturen

9

Igår när jag kom hem fick jag skäll av mamma och pappa. Lucas och jag har inte pratat något om det som hände och nu har jag nog utegångsförbud. Första gången i mitt liv. Vad fan håller jag på med? Jag suckar och lägger in mina svenska grejer i skåpet. Jag behöver prata med Olivia, fixa allt detta. Hon får dock inte veta att Ethan och jag har kysst varann.

Jag stänger skåpet och kollar mig lite omkring. Självklart står hon med Ethan och hans polare så jag pallar mig dit.
"Olivia? Kan vi prata?" Hon vänder sig om, jag möter Ethans blick men återgår att titta mot Olivia. Hon nickar lite och vi går iväg till ett avskildare ställe.
"Jag vet att du kanske tror att jag och Ethan har... gjort gud vet vad. Men det har vi inte. Jag vet du såg han höll om mig men... jag fick typ panik när vi blev instängda där. Jag har ju klaustrofobi som du vet." Hon suckar lite.
"Jag sa ju att han inte är så elak egentligen och förlåt för jag typ undvikit dig." Jag ler lite och vi kramar om varann men jag känner hur skuldkänslorna vill bara rinna ur mig.
"Vänner?"
"Bästa vänner." Svarar hon, jag ler och vi krokar arm och går ut från skolan. Äntligen är min bästa vän tillbaka.

***
Äntligen är Skoldagen slut, jag måste hem nu direkt för annars får väll mamma, pappa och Lucas panik. Ibland hatar jag att dom är så överbeskyddande.
"Emily!" Jag stannar upp och vänder mig om och möter en arg Olivia och en obrydd Ethan.
"Vad har hänt?" Hon suckar.
"Det kanske Ethan kan berätta!" Skriker hon. Jag kollar mot Ethan.
"Jävla skit. Ni tror att jag är så jävla bra på att uttrycka känslor men det är jag fan inte! Allt kan dra åt helvete." Skriker han, vänder sig om och börjar gå. Olivia suckar och vänder sig om och går också.
"Vänta här nu! Stanna båda två!" Skriker jag, båda stannar och kollar mot mig.
"Förklara Ethan." Jag möter hans blick.
"Jag typ blev ihop med Olivia bara för att undvika mina riktiga känslor." Suckar han fram.
"Undvika dina riktiga känslor? Så du utnyttjade Olivia." Han suckar.
"Exakt. Han utnyttjade bara för att förtränga sina jävla känslor för dig!" Allt blir tyst. Jag möter Ethans blick igen.
"Va?" Får jag fram.
"Jag gillar dig Emily." Hjärtat dunkar enormt snabbt. Jag hör Olivia fnysa och hennes steg som går härifrån men jag kan bara titta på Ethan.
"Gillar du mig?" Han nickar.
"Gillar- gillar?" Han nickar igen med ett litet flin på läpparna, han går närmre. För nära.
"gillar- gillar du mig?" Viskar han mot mina läppar, hukar sig i min höjd. Jag sväljer hårt och trycker mina läppar mot hans. Mina händer vandrar snabbt upp i hans hår och han trycker mig närmre av att han har sina händer runt min midja. Han backar och jag följer tätt efter.