Tur i oturen

19

Jag vaknar och sträcker på mig, jag känner en armen runt min midja som trycker mig mot kroppen bakom mig. Jag ler och vänder mig om och ser han sova. Jag tar hans hand och kollar mot tatueringarna, jag köper tillbaka armen runt om mig och lutar huvudet mot hans halsgrop och blundar.
"Men vad i helvete, Chris!" Jag håller på att somna om när jag hör en främmande röst, jag kollar lite bak och ser killen från igår... Rafael?
"Vad i helvete?" Fräser nu Chris och tar täcket ännu närmre mig så han inte ska se något.
"Hur kom du in?" Jag har huvudet mot Chris bröst så jag ser knappt nått så jag blundar.
"Fönstret men vi måste dra nu. Förlåt för att förstöra den trevliga stunden men vi måste verkligen in. Det var något med andra gänget. Vi vill ju inte dom ska skada våra egna." Jag vänder upp huvudet och kollar mot Chris, han möter min och ger mig en puss på näsan.
"Skynda dig iallafall." Jag hör Rafaels steg går.
"Jag vill inte du åker. Tänk så skadas du?" Jag sätter mig nu upp lite.
"Nej det kommer jag inte. Jag överlever på nått vis." Jag suckar och han sträcker sig och ger mig en långvarig kyss innan hanterade sig upp och drar på sig kläder.
"Ikväll kommer jag hem, Okej?" Jag nickar lite innan vi ger varann en kyss men jag fördjupar den och tar tag i hans tröjkrage och försöker dra ned honom men han skrattar bara lite och ställer sig upp.
"Räckte inte rundorna igår natt?" Jag känner jag blir varm om kinderna.
"Om du kan gå så har jag inte gjort mitt jobb. Vi syns ikväll hjärtat." Jag ser efter honom när han lämna rummet.

***
Jag reser mig upp efter ett tag och drar på mig kläderna. När jag tar några steg känner jag hur ont det gör lite.
Jag skrattar lite och tar mina grejer och går ut från rummet, ned för trapporna.
"Åh, hej Emily!" Jag kollar mot Chris mamma.
"hej vivianne." Jag ler lite.
"visste du inte var här."
"Nej, jag kom hem igår natt. Det var väll okej att jag sov över för eller asså jag och Chris vi typ börjar bli något tror jag. Jag gillar honom jätte mycket och jag tror han gillar mig med." Babblar jag på och jag vet inte varför jag babblar på om det här, hon skrattar lite.
"Om du och Chris blir i något förhållande är det helt okej." Jag ler till svars och vänder mig, tar klackskorna i handen. Säger ett tyst hejdå av att jag skäms och försvinner ut genom dörren.

När jag kommer hem har jag ett leende på läpparna på grund av vad som hände inatt.
"Vad ler åt då?" Jag möter Lucas.
"Nae... inget." Jag går upp för trapporna och intill mitt rum väl där tar jag ett par rena byxor och tröja plus underkläder sedan går jag in till badrummet. Jag tar av mig alla kläder och ställer mig under de varma vatten strålarna.
***
Jag har pluggat hela kvällen så nu är jag jävligt trött. Jag släcker och lägger mig ned under täcket. Klockan är just nu 22.15 och borde inte Chris komma nu? Tänk så har något hänt honom? Fast den där Rafael var ju med och han såg rätt stark ut att rädda Chris. Jag lägger mig på sidan och blundar. Hoppas han är okej.

Kyss på kinden, pannan, axeln, mungipan och halsen. Dröm eller verklighet? Jag gnuggar ögonen lite och vänder upp huvudet och möter Chris ögon.
"Chris." Viskar jag, han trycker sina läppar mot mina. "Förlåt för att jag blev sen." Jag kollar klockan på nattduksbordet som visar 00.30.
Jag öppnar täcket så han ska lägga sig bredvid mig. Jag ser på honom när han drar av sig tröjan och byxorna och lägger sig ned bredvid mig, jag lägger huvudet mot hans bröstkorg.
"Är du okej?" Mumlar jag tröttsamt.
"Alltid när jag är med dig." Jag ler lite och blundar. Bästa sättet att sova.