Tur i oturen

28

Chris
"Nu är vi här." Säger Rafael. Jag kollar mot deras bas.
"Vi är bara två personer Chris. Vi kan inte klara detta." Jag suckar och sträcker mig efter två pistoler i bak sätet, jag ger honom en.
"Sätt den under kavajen." Vi båda gör, sedan sträcker jag mig efter fyra knivar. Jag ger honom två och han fattar vinken. Vi båda sätter en nere vid foten och ena under kavaj tröjan. Sedan plockar vi på oss rökridåer och lite annat.
"Vi lämnar inte varann." Säger jag och kollar mot Rafael. Han nickar, vi båda kan vägarna. Vi har varit här många gånger och om jag har rätt kommer Emily vara i källaren.

Vi öppnar ytter dörren och slänger in en rök bomb och stänger dörren snabbt tills smällen hörs springer vi in. Rök överallt men som sagt kan vi vägarna.
Vi delar upp och jag hör Rafael skjuter så jag fortsätter min väg ned mot källaren. Jag skjuter vakterna på en sekund. Dom hinner inte ens vinka men precis när jag ska svänga höger får jag ett slag rätt i ansiktet. Jag spottar lite och möter Givemos blick.
"Äntligen. Jag har väntat på dig." Flinar han, jag springer fram och slår till han i ansiktet. Han flinar, blod rinner ur hans mun. Jag skjuter men missar då han hinner dra sig undan. Lika listig.
Han tar fram nu en pistol och skjuter men missar, vi båda flinar och jag springer fram och slår ur pistolen ur hans hand och slår flera slag på hans ansikte. Jag tar nycklarna från hans fick som hänger ut och backar. Jag ser hur han har ont så jag skyndar mig till dörren och låser upp.

Emily
Jag torkar kinderna när jag ser dörren flyga upp. Jag möter Chris blick och jag ställer mig upp.
"Chris?" Min röst är låg.
"Har han..." han hinner inte avsluta innan mannen bakom slår till Chris i huvudet. Jag sätter händerna för munnen.
"Inte död men lite plåga skadar ju inte." Säger mannen känslokallt.
"Din jävla idiot!" Skriker jag och hoppar på honom på hans rygg och sätter armen runt hans hals.
"Det är du som ska dö, fattar du?" Skriker jag i panik.
"Åh herregud." Hör jag en röst säga. Rafael.
"Jävla hora!" Skriker nu mannen som jag sitter på ryggen och försöker strypa honom men jag faller till marken när jag känner något vasst åka djupt in i låret.
"Fan." Mumlar jag.
"Allt får man sköta själv." Hör jag Rafael säga innan jag hör ett skott avlossas. Jag vrider huvudet och kollar mot Chris som ligger medvetslös.
"Kommer han bli okej?" Mumlar jag, mitt lår ont och mina fingrar är blodiga av att jag rört vid kniven som sitter i låret.
"Ja, han har bara fått ett slag i huvudet." Jag nickar svagt.
"Fan, du kommer ju förblöda." Mumlar Rafael tyst.
"Vem?" Mumlar nu Chris, jag ser när han reser sig långsamt.
"Jag sköt Givemo i benet och slog till honom i huvudet så han är medvetslös." Jag möter Chris ögon.
"Emily?"
"Givemo knivhögg henne när hon satt på hans rygg och försökte strypa honom." Rafael flinar lite men Chris ser ut som att han kan döda någon. Han hukar sig ned och ser på mitt lår.
"Helvete. Du måste till sjukhus."
"Ingen bra idé. Frågor du vet. Vi tar henne till vår bas så får Thea kolla på det."  Jag suckar lite, Chris lyfter upp mig.
"Är det någon kvar där ute?"
"Jag är." Jag ryser av rösten och rätt som det var ligger jag på marken. Jag skriker till av smällen och jag känner kniven åker längre in.
"Fan!" Skriker jag. Jag ser på Chris och mannen som håller på och ta död på varann.
"Ta henne här ifrån!" Skriker Chris, Rafael lyfter upp mig.
"Vi skulle inte lämna varann." Säger Rafael allvarligt.
"Vi lämnar inte dig här Chris." Säger jag och då börjar mannen skratta och just i den stunden får Chris in ett slag på kinden på mannen och sedan riktar han pistolen mot honom.
"Rörde du henne?" Säger Chris men en sammanbiten blick mot mannen och då flinar han.
"Överallt."