Tur i oturen

30

Jag vaknar av att jag dras närmre till en kropp. Jag gnuggar ögonen och inser Chris ligger med armen runt min midja tryckt mot han. Juste, jag bad honom stanna.
"Hur länge har du haft mardrömmarna?" Frågar han med sin morgonröst, jag vänder mig om och möter hans blick.
"Sen du lämnade mig." Viskar jag, han drar bak en hårslinga.
"Förlåt." Jag sätter mig upp.
"Om du nu tänkt på mig dom senaste åren varför drog du? Varför gjorde du slut med mig?" Han sätter sig nu också upp.
"Det som hände igår var det jag var precis rädd för. Att... jag gjorde så du blev skadad. Du blev skadad på grund av mig och det kunde slutat ännu värre om jag inte kom. Jag var tvungen att kapa alla band Emily. Jag kan inte bara dra mig ur detta, om jag hade kunnat. Hade jag gjort det för tre år sedan." Jag kollar mot honom så vi får ögonkontakt.

"Jag förstår du ville mitt bästa men du förstörde mig. Varje natt skrek jag av ännu en mardröm, dagar gick och jag tänkte 'han kanske kommer tillbaka' jag fick höra varje dag att jag skulle rycka upp mig men det enda jag hade i huvudet var du. Jag älskade dig så jävla mycket men du bara... gjorde slut som att jag inte betydde något för mig alls. Vet du den värsta delen var? Att jag visste varje dag att du var på farliga uppdrag, jag kunde ligga och tänka att du kanske var död och tror du jag ville leva då? nej." Jag ställer mig frustrerat upp medan det svider i ögonen men inga tårar kommer. Jag inser jag bara har underkläder på mig, jag suckar och öppnar en byrå låda.

"Jag vet att inte ett förlåt räcker men jag kommer inte gå någonstans längre, du är tjejen som vann mitt hjärta." Jag känner hans andetag mot min hals och jag flämtar lite till. Hans händer är runt min midja.
"Du betyder massor för mig Emily, annars hade jag lämnat dig där. Jag vill aldrig du ska skadas så då får jag den inriktningen, det enda jag kan tänka på 'Emily får inte skadas'." Fortsätter han, vänder mig om och vi kollar varann i ögonen.
"Och har jag inte berättat för dig att jag är med i den bästa maffian?" Viskar han mot mitt öra, jag flämtar till igen.
"Du...du sa att du inte var med i maffian." Får jag snabbt fram.
"Ska vi säga den goda delen av maffian då? Jag dödar personer som förtjänar det som till exempel Givemo och hans gäng.." Viskar han mot mina läppar. Mitt hjärta dunkar snabbt så jag tror det kommer hoppa ur snart.
"Har du tappat talförmågan?" Mumlar han, lika upphetsad som mig.
"Kyss mig." Mumlar jag, han flinar lite innan han trycker sina mjuka läppar mot mina. Kyssen är djup och långvarig. Hans hand hamnar på min rumpa innan han lyfter upp mig och går till sängen.
"Jag har saknat dig." Mumlar han mot min hals och suger på ett speciellt ställe. Jag flämtar till.
"Jag har saknat dig ännu mer." Han kollar in i mina ögon.
"Vill du?" Jag nickar och lutar mig närmre.
"Älska med mig." Viskar jag i hans öra, han drar sina byxor. Våra läppar är i rörelse det enda som skiljer oss åt är våra underkläder.

Hans händer knäpper upp min BH och hans läppar vandrar ned för halsen, brösten och magen tills han kommer till troskanten. Han flyttar sig upp så våra läppar möts igen men jag försöker vända oss så jag är överst men han trycker ned mig.
"Är inte du skadad, älskling?" Viskar han.
"Tror jag sköter jobbet idag." Hela jag är varm, han drar av oss våra sista plagg innan vi båda har ögonkontakt när han pressar sig in i mig, det är som en lättnad. Nu är vi hud mot hud och vi båda flyter samman.