17

16 0 0
                                    

Det har gått några veckor nu, Ni minns när jag pratade om att Chris måste vara annorlunda på något vis? Jo, jag fick precis reda på var det var och jag skulle verkligen vilja åka tillbaka i tiden för att undvika detta. Hur en person kan vara så annorlunda bara av en grej.

Några timmar tidigare
"Mamma! Jag drar nu för att Chris är här!" Jag kollar mig i spegeln. En mörkgrön klänning som sitter tajt. Vi ska på fest som ligger längre bort och ja, ni hörde rätt. Fest.
"Var försiktig." Jag ler och öppnar dörren och går ut. Jag sätter mig på passagerar sätet och kollar mot Chris.
"Vad stilig du var då." Han ler bara. Han har en svart skjorta med kavaj. Imponerande.
"Du är väldigt vacker." Vi får ögonkontakt för ett litet tag innan han har ögonen på vägen igen. Jag vänder blicken ut genom fönstret och jag känner jag blir varm om kinderna.

Vi kommer fram och vi kliver ut. Stort hus, ser väldigt fancy ut och rikt men fest är det allt. Vi kliver in och rör oss mot där alla drycker är. Jag kollar mig lite omkring, kristallkronor i taket men många unga här.
"Varsågod." Jag ler och tar emot. Dricker lite och det är smak av hallon. Underbart. Jag kollar upp mot Chris som kollar sig fokuserat omkring.
"Letar du efter nån?" Han vänder ned blicken mot mig.
"Nej, kollar bara så inga killar efter dig." Han flinar lite och tar min hand och drar ut mig på dansgolvet. Med mycket alkohol så dansar vi väldigt nära varann. Jag vet dock inte om Chris druckit lika mycket men vi har kul iallafall.

***
Jag sitter på en stol och bara tar det lugnt. Jag kollar mot Chris som reser sig hastigt.
"Kan du vänta här? Lova mig du väntar här?" Jag kollar lite frågande men nickar. Jag ser efter honom innan han försvinner in i folkmassan. Han har alltid haft ögonen efter något, vad? Jag sitter nog inte mer än 5 minuter då personer börjar dra härifrån så då undrar jag mer varför alla går. Jag börjar gå, kollar mig omkring efter Chris men stannar till när jag ser hur tre män riktar pistoler mot Chris plus att han riktar två pistoler mot männen. En av männen börjar flina.
"Din lilla kk eller?" Han kollar lite bak mot mig men kollar lika snabbt fram igen.
"Dra här ifrån Ella." Säger han sammanbitet. Vad händer här? Varför... kallade han mig Ella?
"Rör hon sig så skjuter Alex henne." Jag ser hur Chris spänner käken. Jag kollar mot pistolen som är riktad mot mig.
"Om ni skjuter henne, jag lovar jag dödar er." Jag håller blicken mot Chris, jag vill gå fram och vara nära honom. Jag står någon meter snett bakom. Jag ser hur han blickar mot sin klocka på armen och inom nån minut kommer en man i kostym.
"Jävlar vad sen du är Rafael." Jag rycker till när Rafael skjuter mannen som riktar pistolen mot mig, jag rycker till igen när Chris skjuter dom andra två personerna.
"Rafael, det kommer krylla av sånna män så dra här snabbt ifrån. Jag tar Emily här ifrån." Killen som då heter Rafael nickar och lämnar. Jag kollar mot Chris. Han möter min blick.
"Jag kommer förklara, lovar." Han flätar ihop våra händer och vi börjar springa. Jag för tillfället hänger med. Jag är nog i chock än så jag håller mig tyst.
"Varför så fort Baker?" Han stannar upp och såhär jag med det. Han svär tyst och jag håller mig tätt nära honom, bakom honom.
"Vem är skönheten du skyddar?"
"Rör du, dör du. Förstått?" Jag kollar mot killen som flinar nu.
"Vill du inte dela?" Jag ryser till på grund av det dom menar.
"Vad Fan vill du Givemo?"
"Du sköt två av mina män. Lite orättvist?" Chris suckar och tar ett hårdare grep om min hand och börjar gå.
"Jag kommer tillbaks!" Skriker givemo efter oss. Vi kommer fram till bilen och Chris hjälper mig in stressat innan han sätter sig bakom ratten och kör iväg.
Vad fan hände precis?

Tur i oturenWhere stories live. Discover now